Gyllene snittet



Jag har ett bra tag tänkt att jag skulle ge mej på en förklaring av det gyllene snittet, som är en proportion som jag länge har varit väldigt fascinerad av. Jag har läst i många böcker och googlat många sidor, och inser att man måste ge sej in i den högre matematiken för att helt förklara vad gyllene snittet egentligen innebär. Men så hittade jag en helt liten bok, Gyllene Snittet - naturens största hemlighet, av Scott Olsen (Schibsted förlag), som ändå rätt bra förklarar vad det hela innebär. Så här står det i förordet:

"Det gyllene snittet är också känt som fi eller phi, det gyllene medelvärdet eller gyllene förhållandet och är bland de elegantaste och vackraste proportionerna i universum. Det definieras som en linje delad i två olika delar, så att förhållandet mellan den kortare delen och den längre delen är samma som det mellan den längre delen och helheten.
 


Överallt i naturen dyker det upp; i vatten, DNA, proportionerna för fiskar och fjärilar och antalet tänder vi har - och även inom arkitektur, musik, filosofi och matematik." Till och med vårt eget solsystem är i många stycken uppbyggt efter den gyllene proportionen.



Leonardo från Pisa (1170-1250), mer känd som Fibonacci, presenterade genom sin talföljd: 1, 1, 2, 3, 5, 8, 13, 21, 34, 55, 89, 144, 233, 377 o.s.v. där varje tal är summan av de två föregående, på ett förbluffande enkelt sätt naturens uttryck av det gyllene snittet. Fibonaccis tal återkommer i binas släktträd, aktiemarknaders fluktuationsmönster, molnformationer, hur växter placerar sina blad och hur kottar och kronärtsskockor är uppbyggda.
Människan har i långa tider använt sej av det gyllene snittet i arkitektur och formgivning. Parthenon, katedralen i Chartres, musikinstrument, amforor, tändsticksaskar, fotbollar(!), cigarettpaket - ja till och med i våra eviga följeslagare, kreditkorten.
Olsen avslutar sin bok så här: "Bevarad i alla delar av kosmos, på alla nivåer, förenar den med oändlig variation den ordnade proportionella symmetrin, och förenar delar och helhet från det stora ner till det lilla och tillbaka upp igen..."




Själv beskär jag gärna mina bilder i gyllene snittet enligt Fibonaccis talföljd, till exempel 13x21 eller 21x34. (Dock inte här på bloggen, där jag valt mitt andra favoritformat, kvadraten. Kvadraten anses vara ett tämligen tråkigt och statiskt format, och därför ser jag det som en utmaning. Och tänk på alla Hasselbladsfotografer, som älskar det...)

Bilder (förutom min egen måne) från Wikimedia Commons.

Kommentarer

  1. Gudihimlen... Jag måste kommentera mitt eget inlägg!!! Det är första gången som jag, den notoriskt sifferblinda, ser någonting häpnadsväckande och vackert i matematik...

    SvaraRadera
  2. Hej Mira. Vi är tre 18åriga tjerer som håller på att skriva vårt projektarbete på gymnasiet som ska handla om just det gyllene snittet då vi precis som du tycker att det är facinerande. Av en slump ramlade vi in på ditt inlägg om gyllene snittet (28/11 2008). Vi ska absolut köpa boken som du skrev om, den verkar lärorik. Om du kunde svara på några snabba frågor som vi skulle ha stor nytta av så skulle vi bli jätteglada. 1, Hur och när fick du reda på vad gyllene snittet är? 2, Vi tycker att det är jätteintressant att du använder dig av det gyllene snittet, känner du till många som använder sig av det mer än de kända byggnader och verk som är omtalade. 3, Märker du/andra någon skillnad på dina fotografier när du har utgått från det gyllene snittet?
    Tack på förhand. / Lovisa, Ellinor och Louise
    För oss spelar det ingen roll om du svarar här eller på följande mailadress. loviza__93@hotmail.com

    (vi har postat denna kommentar dels i inlägget om gyllene snittet och på ditt senaste inlägg)

    SvaraRadera
  3. Lovisa, Ellinor och Louise: Hej! Kul att ni intresserar er för det gyllene snittet och kul att ni hittade hit i ert sökande. Om jag skulle försöka svara på era frågor...

    1. Tänk, det minns jag inte. Jag måste ju ha hört talas om redan i skolan... Vänta! Nu minns ja faktiskt! Kolla på det här inlägget: http://mirasmirakel.blogspot.com/2011/04/halliken-helges-lilla-beda.html Det var den läraren som förklarade det på ett begripligt sätt!

    2. Det finns säkert många som använder det nu för tiden, men i skrivande stund kommer jag inte på någon.

    3. Jag tycker att mina bilder blir lugnare. Det finns en vila i dem samtidigt som de blir mer spännande eftersom formatet känns lite udda. Nu för tiden beskär jag faktiskt mina bilder lite hursom helst, men ser för det mesta till att placera det viktigaste eller någon viktig skärningspunkt i gyllene snittet. Men jag tänker sällan på det. Det liksom sitter i ryggmärgen...

    Lycka till med ert projekt, tjejer!

    SvaraRadera
  4. Ett vanligt A4-ark är en god återbild av det Gyllene snittet. Arket är 297 mm långt. Lägger man 3 ark på rad får man 891 mm, vilket är spårvidden på Roslagsbanan. Spårvidden kallas också för "tre fot" av ingenjörer. Man kan säga att Gyllene snittet finns i vår vardag.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Det är alltid lika spännande att få veta vad någon tycker. Markera Namn/URL om du inte har något Google- eller Bloggerkonto. Har du ingen URL så räcker det att fylla i namn. Eller alias. Du kan vara anonym också om du vill.

Populära inlägg