onsdag 29 april 2015

Folksamhuset – makalös marmor på höjden och mycket mer

Jag är medlem i en konstförening, och via den har jag möjlighet att gå på visningar och besöka platser som man kanske inte skulle göra som privatperson. Eller kanske inte ens har möjlighet att besöka.

Vi tittar lika gärna på arkitektur som på konst, och den här gången gällde besöket Folksamhuset, en byggnad som innehåller lika spektakulära delar av både och.

Folksamhuset ligger på Söder i Stockholm, adressen är Bohusgatan 14 och utsikten från dess högsta våning är andlös.

Det ritades av arkitekterna Nils Einar Eriksson och Yngve Tegnér, men Eriksson satt i Göteborg och Tegnér tog över mer och mer till den grad att de båda blev osams på kuppen. Huset invigdes 1960 som huvudkontor för försäkringsbolaget Folksam.

Höghuset är ett 28 våningar högt så kallat skivhus, två rektangulära huskroppar bredvid varandra, något förskjutna inbördes. Vi fick komma ända upp till 27 våningen.

Och nu kommer det många bilder. Så många att jag tänker gruppera dem efter motiv och inte i den ordning vi såg dem.

Exteriören

DSC_1408fh

Hela huset är klätt med Ekebergsmarmor, har 2.800 fönster och blå emaljerade plåtskivor från Gustavsberg under fönstren.

DSC_1412fh

Se hur marmorplattorna är avpassade efter bokstävernas bredd. Snyggt.

DSC_1414fh

Såhär i eftermiddagssnedsolen i april lekte verkligen ljuset i de olika ytorna och planen i fasaderna.

DSC_1423fh

Belysning

DSC_1488fh

Redan i ingångshallen möter en rad av mäktiga, kubistiska taklampor ritade av arkitekten Tegnér.

DSC_1490fh

DSC_1434fh

Han ritade även dessa väggarmaturer i en liten och en stor variant.

DSC_1444fh

Även delar av interiören är klädd med marmor; hisskorridorer, trapphallar och publika ytor.

DSC_1482fh

DSC_1454fh

Vi åkte hiss upp till 26 våningen och sista biten upp till 27 fick vi gå. Uppför en vindlande, svindlande spiraltrappa som likt en strupe eller blodåder gick genom hela huset. På 26 våningen fanns detta fantastiska marmorgolv föreställande Midgårdsormen.

DSC_1464fh

DSC_1466fh

DSC_1420fh

DSC_1429fh

DSC_1449fh

Det är något visst med spiraltrappor. Den ultimata uppåtgående rörelsen.

DSC_1462fh

På väg upp till 27 våningen fanns också denna glasmosaik av Sven X:et Eriksson.

DSC_1458fh

DSC_1471fh

Och där, nästan allra högst upp, ligger dessa rum med inredning av Carl Malmsten och Märta Måås Fjetterström AB. Svalt, rent, svenskt. Vackert.

DSC_1477fh

Det var också här vi fick möjligheten att ooha och aaha över den andlösa utsikten.

DSC_1483fh

Hammarbyleden, Skanstullsbron och Globen åt söder.

DSC_1484fh

Hammarby sjöstad åt öster.

DSC_1485fh

Sofia och Kaknästornet åt nordost.

DSC_1468fh

DSC_1469fh

Skrapan och city åt norr.

DSC_1470fh

DSC_1481fh

Utblickar. Rymd.

DSC_1488fh

Textil

I ingångshallen hänger också denna textila skapelse, som hängt där sedan första början. En hel gardinvägg skapad Barbro Nilsson vid Märta Måås-Fjetterström AB. Fem och en halv meter hög och nära 24 meter lång. Hon verkar varit en spännande person, Barbro Nilsson, som jag gärna skulle vilja veta mer om.

DSC_1432fh

Här finns också de så kallade Bärmattorna, även de av Barbro Nilsson vid Märta Måås-Fjetterström AB.

DSC_1438fh

DSC_1447fh

Och så var det naturligtvis konsten. Tavla efter tavla efter skulptur av alla de stora, bland många andra Isaac Grünewald (ovan), Carl Eldh, Albin Amelin och Stig Lindberg. Varenda vägg innehöll betydande konstverk. Vilken kulturskatt! Men emedan jag är mer intresserad av arkitektur än av konst, så blev det mest byggeriet min kamera riktades mot.

DSC_1422fh

I hela en och en halv timme gick vi omkring här, kunnigt guidade av Stig Karels, mångårig medarbetare på Folksam. Det inte han vet om huset är inte värt att veta. Tyvärr blev det lite svårt att komma ihåg allt och alla.

Jag kan bara säga: är du det minsta intresserad av konst och arkitektur och har möjlighet, försök komma med på en visning av detta spännande hus!

Du kan också klicka på länken nedan och se filmen Arkitekturens pärlor om Folksamhuset av Christoffer Barnekow och Martin Rörby. Så länge den nu ligger kvar på SVT Play.

http://www.svt.se/arkitekturens-parlor/se-program/arkitekturens-parlor-sasong-2-avsnitt-11

13 kommentarer:

  1. I sanning en arkitekturpärla. Exteriören - återhållsam, enkel. Här på min kammare oohar och aahar jag också. Speciellt över inredningen. Den glänsande marmorn. De strama kubistiska lamporna av Tegnér. (Och de runda.) Glasmosaiken av Sven X:et Eriksson. Textilen av Barbro Nilsson. Och som bonus... den fantastiska utsikten!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ett sådant där hus man bara åkt förbi hitintills. Så roligt att få verkligen se. Inte bara titta.

      Radera
  2. Taklamporna! Om dom tyckte jag. Mycket.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller med. Vill ha! Fast var?

      Radera
  3. Stiligt! Och så roligt att få se, jag som bott bara några kvarter därifrån har aldrig varit inne där.
    Barbro Nilsson var fantastisk, hennes son Pål-Nils Nilsson gjorde en kortfilm om sina föräldrar (pappan Robert var skulptör), som jag har sett på TV för länge sedan. En otroligt vacker film som jag gärna skulle vilja se igen.
    Hoppas att ingen fått för sig att hoppa från översta våningen i spiraltrappan.
    Disponerar Folksam hela huset, eller inryms det även andra firmor där?
    Margaretha

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den filmen hade jag gärna velat se! Och vad gäller spiraltrappan tror jag inte man kommer särskilt långt i sitt fall, innan armar och ben slår i någonstans (men hu!). Trappspindelhålet var hyfsat trångt. Jag tror Folksam disponerar hela huset.

      Radera
  4. Arkitektur som står sig! Bra material och återhållsam formgivning. God konst, bra material oavsett tidsepok, gör mig glad!
    Barbro Nilsson var syster till arkitekten och konsthistorikern Erik Lundberg som bl a restaurerat många kyrkor. Textilier av Barbro Nilssons, t ex kormattor, har jag sett i många kyrkor.
    Deras föräldrahem Bullerbacken på Lidingö, med en trädgård skapad av modern Emma Lundberg, var sevärd då jag besökte den.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mig med!
      Erik Lundberg, gemenligen kallad Kyrk-Putte, arbetade morfar tillsammans med i Nyköping. Går Bullerbacken att besöka fortfarande? Det skulle jag vilja göra. @Ninna: Var inte Annika P dotter till Lundberg?

      Radera
    2. Jovisst var hon det. Hon fick en kopia av morfars anteckningar om Kyrk-Putte och Nyköping, som hon blev mycket glad över.

      Radera
  5. Tack för visningen! Det där huset åker jag förbi två gånger om dagen minst fem dagar i veckan. Roligt att få se lite av innandömet också. Blev riktigt glad för att de låtit så mycket av det ursprungliga vara kvar (armaturer, konst, textilier). Sådant har fallit offer för renoveringar och andra typer av förnyelse på andra ställen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Just i det här huset har man uppenbarligen insett värdet av att vara aktsam.

      Radera
  6. Där ser man! Och marmor?! Jag har åkt förbi där år ut och år in och aldrig sett något annat än en fasansfullt ful "betongskrapa".

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo. Marmor. Fast det syns ju inte direkt på håll. Vissa hus mår bra av att man kikar lite närmre på dem.

      Radera

Det är alltid lika spännande att få veta vad någon tycker. Markera Namn/URL om du inte har något Google- eller Bloggerkonto. Har du ingen URL så räcker det att fylla i namn. Eller alias. Du kan vara anonym också om du vill.