Opp Amaryllis!
Stora delar av året en tufsig klump med långa, spretiga blad. Men i april börjar först en av dem sära lite på bladen och nosa fram en knubbig knopp. Sen kommer en till och en till och en till. Sakta men säkert skickar de sedan, en efter en, sina graciösa stänglar till väders. Mina Amaryllisar. Mina, sen många jular tillbaka, sparade Amaryllislökar.
Och så öppnar sig den första klockan. Från timme till timme kan man följa hur de vecklar ut sig. Skönheter. Varje stängel brukar innehålla tre till fyra klockor. Och när den första stängeln blommat ut, visar sig en till. Det är värt varenda ful och rufsig amaryllisruska jag får stå ut med resten av året.
Jag har 11 stycken. Alla utom två i knopp eller blom. Några vita, de flesta röda och så en mitt emellan.
Amaryllis! Jul? Glöm det! Det är en vårblomma.
Att sedan alla mina orkidéer och min stora kaktus också blommar, gör inte saken sämre. Ni skulle se hur det ser ut hemma hos mig just nu…
Vilken vårlig "present". Underskönt. Tänk att få amaryllisar att blomma om så många år, det tycker jag är skickligt. Kaktusblommorna är också en riktigt härlig injektion.
SvaraRaderaNje, skicklighet vet jag inte. Jag gör inget särskilt med dem. Planterar om då och då och näring under sommarhalvåret. That's all...
RaderaHär blir det aldrig annat än spretiga blad. Hur jag än försöker.
SvaraRaderaPlantera om och ge lite näring, så ska du se att de kommer.
RaderaVilken blomsterprakt!!! Här kan man verkligen tala om gröna fingrar! Gröna händer! Mira, du måste tala amaryllisspråket. Och orkidé- och kaktusspråken dessutom! Kan man få gå kurs? ;)
SvaraRaderaTja, möjligtvis kan jag gå med på att jag talar amaryllisspråket. Men det är knappt något jag kan återge i ord...
RaderaHärligt! Då finns det också hopp för mina lökar, som inte ville blomma till jul.
SvaraRadera