fredag 12 november 2010

Svambarna

svambarna

Det hände ganska ofta under min studenttid att jag köpte tidningen Blandaren, då för tiden Tekniska högskolans studentkårs tidning. Den utkom med två nummer per år; Vårblandaren och Gåsblandaren.

Blandaren kommer fortfarande ut, men nu från föreningsbaserad redaktion och oftast bara en gång om året – i början av december.

Det finns en hel del jag minns från dessa 80-talsnummer. Sentenser, bilder, tankegångar.

Ett nummer – jag minns inte vilket – handlade om att det var dags att införa ett mjukare språk…

Råggvagtmästaren drar av gadden sginned i garderoben! Igelgodden är alla småddingars vän och svambarna! För ett Mjugare språg! Danderyd!

Vad är inte hjärnan fylld av…

8 kommentarer:

  1. Jag har en kompis som säger just svambar och småddingar. Tror nog hon har hittat på det själv, men man vet ju aldrig.

    SvaraRadera
  2. Ou, visst kädder man sed så ibladd - sob svambarna aldså.
    Maddaredda

    SvaraRadera
  3. :-)
    Lustigt med orden som stannar kvar. Själv minns jag "a som i pelsin" som en favorit.

    Stor risk att jag börjar säga igelgodd nu känner jag. :-)


    (OCH efter att ha skrivit in ordverifieringen leopepi tror jag att det även är stor risk att jag börjar kalla fläckiga kattdjur vid nytt namn. :-))

    SvaraRadera
  4. Hehe,det låter lite nasalt förkylt på nåt vis...
    Schfamp...kan man också säga (som sonen sa som liten)

    SvaraRadera
  5. Min gadd äder gäggs. Giddegadd gaddgäggs med gyggling.
    Jodå, jag har också läst Blandaren...

    SvaraRadera
  6. Idén är inte ny och har tidigare praktiserats på andra håll. I Versailles talade det franska hovet en allt besynnerligare franska där alla hårda ljud försvann. Sac uttalades "sa" och då får man också ta med i beräkningen att det franska k-ljudet är mjukt jämfört med vårt. Myntet Louis d'Or hette i Versailles "Louis en Or", så man slapp ett brutalt (nåja) d-ljud.

    SvaraRadera
  7. Jag har ett par gamla nummer av Blandaren i en garderob. Kanske läge att plocka fram och läsa i novembermörkret.

    SvaraRadera
  8. Nora: Nej, man kan aldrig så noga veta...

    em: Inte bara som snubig!

    IEt: Bappelsin, gubbjävel! Säg du igelgodd. Det låter rigtigt trevligt tygger jag...

    Jessica: Schfamp! :)

    Ninna: Har du numret kvar?

    Staffan H: Håhå... Fint ska de va!

    Steffe: Det tycker jag du ska. Ofta är de väldigt fyndiga.

    OV cakete, som får mig att tänka på de två filmbegreppen lumumma och takete som beskriver det mjuka respektive kantiga. Så dyker cakete upp bara för att vi har hållit på och prata lumumma hela tiden...

    SvaraRadera

Det är alltid lika spännande att få veta vad någon tycker. Markera Namn/URL om du inte har något Google- eller Bloggerkonto. Har du ingen URL så räcker det att fylla i namn. Eller alias. Du kan vara anonym också om du vill.