fredag 19 november 2010

Resan till Firenze





Äntligen har jag börjat scanna in mina diabilder och bland de viktigaste från mitt arkiv är bilderna från min och Mors resa till Florens i oktober 1987. Jag har skrivit lite om den resan förut i inlägget Mamsen var min reskamrat. Hur som helst återger jag delar av den texten igen, för nu tänker jag lägga ut dem.

Bilderna från Resan till Firenze...

...En gång flaxade vi till och hamnade i Italien. Firenze. Jag smög omkring, storögd och med huvet lätt på sned och söp atmosfär. Och fick en hängiven beundrare i vår italienske reseledare. Han köpte en antik sabel i Siena och med den stod han och skyldrade när jag skulle stiga på bussen. De andra resetanterna blev sura.



Jag var 29 år och vacker. Jag hade en böljande vit klänning som jag älskade ihjäl. Det togs en bild av mej när jag stod och tittade ut över staden i nåt renässanspalatsfönster. Den bilden ville alla ha, speciellt den hängivne, italienske reseledaren. Jag fick namnet Beatrice - med italienskt uttal.

En natt när åskan gick, låg jag och mams och småfnissade i vårt rum och tittade på blixtar och räknade ner - så där man gör när det åskar - när det plötsligt small till som fan och började plaska på golvet i hallen.

Vi bodde högst upp under taket. Det ska man göra när man är två kvinnor på äventyr i Italien. Vi makade papperskorgen under droppet och gick för att knacka på reseledaren. Det hade slagit ner.

Reseledaren kom och öppnade iförd skrynklig pyamas och undrade vad som stod på. Det regnar in, sa vi. Ett ögonblick, sa han och gick in och stängde dörr'n, och vi utgick ifrån att han skulle rätta till klädseln. När han sedan kom in till oss så hade han tagit av sej pyamasjackan. Mams och jag höll på att gå i taket av skratt och täppa till läckan själva.

Den sista kvällen for vi till Castello di Verrazzano. Det var en magisk färd. Kornblixtar vid horisonten och svart, italienskt sammetsmörker.

Jag hade spanat in Allessis Bollitore i ett skyltfönster redan första dagen. Den var dyyyr. Jag tänkte, att om jag har pengar kvar sista dagen, så går jag och köper den. Den kostade 14.000 lire. Jag hade pengar kvar. Jag köpte Alessis Bollitore. När vi kom till Milano var det flygstrejk. Vi blev kvar i Milano i två dagar.

Jag hade inga pengar kvar.




Resten av bilderna kommer jag att portionera ut då och då. Ofta med musik, för musiken var allestädes närvarande under vår resa. Både i verkligheten och inne i mitt eget huvud.

Håll till godo...

Musik: Alice, "Una Notte a Roma"

8 kommentarer:

  1. Om det här vore facebook skulle jag trycka på gilla.

    SvaraRadera
  2. Johnny: Tack! Så glad jag blir! :) Men om det varit facebook hade jag inte varit så mångordig. Troligtvis hade du heller inte fått vare sig bilder eller musik till... Blogg är mera i min smak!

    SvaraRadera
  3. *gillar, gillar, gillar* Men förfärligt nyfiken: Var är bilderna tagna? Nån intressant krypta? Nån liten by i bergen ovanför Florens? Eller är det Castellet?
    Och du är fortfarande vacker, det vet jag.
    Ser fram emot fortsättningen!

    SvaraRadera
  4. Just precis: gilla-knappen. Tummen upp! Så trevligt att få läsa om en resa för 23 år sen som ger intryck in i nutid - för oss läsare också. Tack!

    SvaraRadera
  5. Trycker också på den osynliga "gilla"-knappen.
    Du är otroligt vacker där du står i fönstret...får mig att tänka på "Ett rum med utsikt" och visst är väl den sista bilden från San Gimignano, eller...?

    SvaraRadera
  6. En för mig ny trevlig bloggsida. Återkommer gärna!
    Hälsningar/SA

    SvaraRadera
  7. Oj, glömde visst... Såg att du kände till puben som jag hade på bild. Visst är Fjällbacka en härlig plats - särskilt om sommaren.
    /SA

    SvaraRadera
  8. Nora: Tack, tack, tack! Lugn och fin! fler bilder med förklaringar kommer! Äsch! Den här gamla trasan!

    Viola: Diabilderna har stått i sitt magasin och prasslat i... ja, över 20 år nu. Hög tid att visa dem för fler. Det är de värda!

    Christina: Mhm... Där kunde jag stått kvar! ;) Rum med utsikt var det och ja - Gimignano!

    sasfoto: Hej och välkomen hit! Som Bohuslänning har jag sett Fjällbacka i alla möjliga årstider, och föredrar det faktiskt på... hösten när regnet ligger vågrätt och stormarna fräser runt öarna därute...

    SvaraRadera

Det är alltid lika spännande att få veta vad någon tycker. Markera Namn/URL om du inte har något Google- eller Bloggerkonto. Har du ingen URL så räcker det att fylla i namn. Eller alias. Du kan vara anonym också om du vill.