Kesu: Hopps. Där dök du upp medan jag skrev! Jag har hört att den tvåstaviga varianten (dialekten) lättare når fram i brusande (ljudligare) storstadsregioner och därför har joxarna börjat sjunga så här runtomkring. På landet, där det är tyst, sjunger de som vanligt, ti-ti-ty... Eller sit-si-tu.
Jag har varit riktig orolig här eftersom maten hängt orörd, men nu i ett par dagar har de äntligen åter synts vid sina talgbollar. Måste lyssna nästa gång vilken dialekt "våra" har, tror att det är den lantliga, men som sagt, måste nog lyssna noggrannare. /I.
Här finns båda dialekterna. Kanske är det här alla fåglar finns. Här är både joxar,mesar, titor väckor, skrikor och koltrastar. Samt en och annan skata.
em: Månne de kanhända söker skydd i djupaste skogen? Fast de borde väl söka sig till maten i kylan. Man vill ju inte tro att de är... borta.
Staffan H: Det var ju just för att överrösta bruset som de började med sin tvåstaviga. Men huvudsaken är ju att du ser dem. De börjar nog kvintilera snart!
IET: Jag tycker så mycket om den "lantliga". Den verkar liksom mer... vår.
Monet: Försvinner alla joxar från era breddgrader på våren? Det vore intressant att veta vilka fåglar som stannar hos er. Vilka som räknas som franska vårfåglar. Kan du inte berätta?
Ninna: Åhå! Så det är där de är... Joxarna och skrikorna.
Lisette: Visst är det intressant det här med att vi människor alltid har velat "översätta" fåglalåten till människospråk. Det vore kul att veta vilka fler översättningar som finns på fåglars läten. O så fint! O så fint!
Det är alltid lika spännande att få veta vad någon tycker. Markera Namn/URL om du inte har något Google- eller Bloggerkonto. Har du ingen URL så räcker det att fylla i namn. Eller alias. Du kan vara anonym också om du vill.
Här är talgoxarna mer konservativa.
SvaraRaderati-ti-ty, ti-ti-ty....
Hoppingivande....eller så har de blivit galna av köld...
SvaraRaderaHaha! Storstadsvarianten? Vad menas? Skiljer sig deras drill åt??? Berätta mer ni som kan och vet.
SvaraRaderaSkaffaren: Hemma på landet finns också bara konservativa joxar. Jag tror jag föredrar dem, men jag blir glad av det här också!
SvaraRaderaChristina: Jag tror de går efter ljuset och inte efter temperaturen. Och de hördes från alla håll... Jo. Hoppingivande!
Kesu: Hopps. Där dök du upp medan jag skrev! Jag har hört att den tvåstaviga varianten (dialekten) lättare når fram i brusande (ljudligare) storstadsregioner och därför har joxarna börjat sjunga så här runtomkring. På landet, där det är tyst, sjunger de som vanligt, ti-ti-ty... Eller sit-si-tu.
SvaraRaderaHär finns inte en pippi - jag är lite orolig. Maten hänger orörd i träden.
SvaraRaderaÄven här på landet kan man höra den korta varianten.
Margaretha
Jag har inte fått höra vårsången ännu, den dränks väl i bruset runtomkring, men de små joxarna har varit synliga utanför fönstren de senaste dagarna.
SvaraRaderaJag har varit riktig orolig här eftersom maten hängt orörd, men nu i ett par dagar har de äntligen åter synts vid sina talgbollar. Måste lyssna nästa gång vilken dialekt "våra" har, tror att det är den lantliga, men som sagt, måste nog lyssna noggrannare.
SvaraRadera/I.
Många av dom sitter också här i våra franska träd och tränar inför sista resrutten. Eftersläntrare antagligen!
SvaraRaderaHär finns båda dialekterna. Kanske är det här alla fåglar finns. Här är både joxar,mesar, titor väckor, skrikor och koltrastar. Samt en och annan skata.
SvaraRaderaMina joxar sjunger: O så fint, o så fint o så fint!
SvaraRaderaem: Månne de kanhända söker skydd i djupaste skogen? Fast de borde väl söka sig till maten i kylan. Man vill ju inte tro att de är... borta.
SvaraRaderaStaffan H: Det var ju just för att överrösta bruset som de började med sin tvåstaviga. Men huvudsaken är ju att du ser dem. De börjar nog kvintilera snart!
IET: Jag tycker så mycket om den "lantliga". Den verkar liksom mer... vår.
Monet: Försvinner alla joxar från era breddgrader på våren? Det vore intressant att veta vilka fåglar som stannar hos er. Vilka som räknas som franska vårfåglar. Kan du inte berätta?
Ninna: Åhå! Så det är där de är... Joxarna och skrikorna.
Lisette: Visst är det intressant det här med att vi människor alltid har velat "översätta" fåglalåten till människospråk. Det vore kul att veta vilka fler översättningar som finns på fåglars läten. O så fint! O så fint!