söndag 10 januari 2010

Hästmannen


Den är några år gammal nu och jag har sett den förut. Eller i alla fall den kortare TV-versionen. Igår sände SVT långfilmsversionen av Peter Gerdehags film Hästmannen. Filmen om Stig-Anders, som lever på ett litet hemman i Småland med sina hästar.

Han rör sig mellan sina sysslor på sitt eget vis. Fjärran från hets och stress och moderna jordbruksredskap och metoder. Följer årstidsväxlingarna. Plöjer, harvar och sår. Långsamt häver han säcken med utsäde över kanten på den uråldriga såningsmaskinen. Tallriksharven skramlar över rykande jord. Självbindaren samlar och knyter ihop havrenekarna.



Han sliter i sin skog med inga andra verktyg än handsåg, timmersläpa och timmersax. Hans stora kärlek är Hästapållarna - Linda, Mona och Sally. Tre enorma och glänsande ardennerhästar, som han - när de inte arbetar tillsammans - kelar med som om de vore hundvalpar.

Naturen och årstidsväxlingarna och det han fått lära av mor och far är Stig-Anders rättesnöre och livsfilosofi. Vildvuxen som en av Tolkiens dvärgar stretar han på i sin egen tid, i sin egen värld.



Mitt hjärta brister när filmen visar hans mödosamma kamp med havrenekarna i snöstormen. Havre som borde varit inne för länge sedan, men som sjukdom och dåligt väder hindrat honom från att bärga. Stig-Anders bakar. En liten mus stirrar pepparkornögt på hans degbunke. Fönstret är trasigt. Klockan går fel.

Mitt i allt detta har Stig-Anders en vän. Den unga Madelene som känt honom sedan hon var barn. Som hjälpt och följt honom och som inte sviker heller när han hamnar på sjukhus, sjuk av näringsbrist och kyla. Stig-Anders lycka när hon kommer och hälsar på honom är hjärtslitande.

Den här filmen gör så ont och är så viktig. Dels för att visa att det udda finns och måste få finnas och dels för att visa oss stressade "moderna" människor vad vi har blivit.



Jag skulle vilja veta hur det är med Stig-Anders idag. Bor han kvar på sin älskade plats på jorden? Orkar hans kropp? Har han fått ha kvar sina hästar?

Peter Gerdehag låter Stig-Anders få göra allt i sin egen takt. Ställer inga frågor. Försöker inte hjälpa till. Kameran bara finns och bilderna är outsägligt ömsinta och vackra.

Se filmen på SVT Play
Extramaterial på SVT Play

Sänds även i
SVT1 Måndag 11 jan 2010 kl 03.30
SVT24 Onsdag 13 jan 2010 kl 22.15
SVT2 Söndag 7 feb 2010 kl 10.45

Bilderna är Peter Gerdehags. Förlåt för att jag snodde.

17 kommentarer:

  1. Hej,
    Jag såg filmen och blev gråtfärdig. Han verkade ändå lycklig i sin värld med jobba, jobba.
    Den var oerhört gripande och man inser plötsligt hur bra man har det :)
    Hälsn. Eivor

    SvaraRadera
  2. Eivor: Ja, han var lycklig (är, hoppas jag!). Hans lycka är att naturen och djuren mår bra. Själv vet han inget annat än att de måste skötas. Olycklig blev han när skogsmaskinen kom in i hans stormfällda skog. Då stod han och trampade. -Det är inte bra det här... Och när han var borta från sin gård. Jublande lycklig blev han när han hittade sin karbinhake i dikesrenen. Och när Madelene kom på besök. Vilken man...

    SvaraRadera
  3. Den är underbar. Jag har den på DVD...missar ju allting på TV nu för tiden.

    SvaraRadera
  4. Slottsträdgårdsmästaren: Jag tror att det är några filmer jag måste köpa - alldeles meddetsamma!

    SvaraRadera
  5. Den kan jag se hur många gånger som helst. Jag blir både ledsen och glad på samma gång, vilket levnadsöde!

    SvaraRadera
  6. Jag såg den bägge gångerna den sändes, filmen är väldigt fint gjord och skildrar så ömsint... en ömsint man. Livskvalitet saknar han då inte.

    SvaraRadera
  7. Jag såg den förra gången men missade den här. Tack för att du påminde om den, att den finns på SVT Play. Den är verkligen så berörande till skillnad mot all skräp som tar upp SVT-tablåernas mesta tid!

    SvaraRadera
  8. Jodå, Stig-Anders lever.
    Vi missade detta då vi inte har TV. Vi får bänka oss framför SVTPlay istället för en högtidsstund.
    TIPS!
    Läs böckerna av Dan Korn.
    Böcker i samma respektfulla anda som dokumentären om Stig-Anders.
    Många bra foton dessutom.

    SvaraRadera
  9. Billan: Jag hittade just ett ord... Svårmodsfröjd!

    Christina: Det krävs också en ömsint filmare för att fånga det sköra livet. Tänk dig om TV4 hade klivit in här och velat göra Städpatrullen eller vad deras program nu hette...

    Lisette: Det är ändå lovvärt att SVT den här julhelgen har visat de här långsamma filmerna; Ljusår, Pica, pica, Naturens gång och Hästmannen...

    Skaffaren: Dan Korns böcker har jag vridit och vänt på några gånger. Jag måste gå och se om mitt bibliotek har dem. Har han det bra, Stig-Anders? Vet du något om det?

    SvaraRadera
  10. Svårmodsfröjd!
    Nu gav du mig ett nytt favoritord...

    SvaraRadera
  11. Något annat än all förnedrings-tv som visas för övrigt. På tal om biblioteket finns det förresten en bok om Hästmannen också.

    SvaraRadera
  12. Mira: Den kommentaren var klockren, den om TV4 och Städpatrullen ;D

    Jag kan också varmt rekommendera Dan Korns böcker.

    SvaraRadera
  13. Jag har tänkt på det här inlägget flera gånger de senaste dagarna när jag bedrivit mina studier av dagens storstadsmänniskor. Ständigt talande i mobilen om allt och inget. När man inte talar i telefonen avskärmar man sig medelst iPod och ibland måste man plocka fram laptopen och jobba med den - på en kort tunnelbaneresa. Då ställer jag mig understundom frågan om detta är ett vettigt liv i långa loppet.

    Å andra sidan skulle jag ha svårt för att avstå från sådant som rinnande varmt och kallt vatten och dusch en längre tid utan att få odörnoja, men någonstans mellan ytterligheterna kanske räcker för att själen och människan bättre ska gå i takt med sig själva?

    SvaraRadera
  14. Skulle vara roligt att se en uppföljare. Filmen var ju tagen för 5 år sedan och bra att höra att Hästmannen fortafarande är kvar. Han var ju inte så lastgammal egentligen.:)
    Det kliade lite i städfingrarna och lusten att ta fram saxen, men det är ju värdsligt som man säger :)
    Tack för ett fint inlägg - Eivor

    SvaraRadera
  15. Billan :)

    Ninna: Jag har redan några av Gerdehags andra böcker. Hästmannen står på önskelistan! :)

    Christina: Och jag som just var på biblioteket... Och kom hem med allt annat än Dan Korn...

    Staffan H: Du har rätt. Vi borde - vi moderna människor - kunna leva någonstans emellan. Och du och jag som fnattar mellan storstad och land som vi gör. Vill ha båda och klarar inte riktigt av att stanna kvar någonstans...

    Eivor: Nej, att plocka fram sax och skurhink hade nog varit att begå övergrepp. Men hon fick ju städa, hon Madelene. En gång vart tionde år...

    SvaraRadera
  16. det var bland det bästa jag sett, desutom såg jag det den andra gången också, blev så gripen.

    SvaraRadera
  17. Randiga Tråden: Det var tydligen långfilmsversionen de sände den här gången. Lite mer material. Ljuvligt och gripande.

    SvaraRadera

Det är alltid lika spännande att få veta vad någon tycker. Markera Namn/URL om du inte har något Google- eller Bloggerkonto. Har du ingen URL så räcker det att fylla i namn. Eller alias. Du kan vara anonym också om du vill.