lördag 6 oktober 2012

Tidvatten

_DSC0466tv

För mig som svensk är det här med tidvatten, havets ständiga andhämtning, synnerligen fascinerande. I Sverige har vi ju inte mycket till tidvatten att tala om, cirka 20-50 centimeter vid Västkusten, men här i Normandie – vid Engelska kanalen - kan det bli så mycket som 13 meter.

_DSC0476tv

Bilden ovan är tagen vid 18-tiden och bilden nedan på förmiddagen vid 10-tiden dagen därpå. Här vid Engelska kanalen är det “halvdagligt tidvatten”, det vill säga det blir hög- respektive lågvatten två gånger per dag. Men det finns platser på jorden som har “dagligt tidvatten”; hög- respektive lågvatten en gång per dag.

_DSC0493tv

Tidvattnet blir som allra mest märkbart i vikar och trånga sund som här vid Engelska kanalen. Men även på Västkusten i Sverige kan tidvattenströmmarna bli starka, trots de blygsamma nivåskillnaderna, exempelvis i Svinesund och Malö strömmar.

_DSC0494tv

Så fort som vattnet drar sig tillbaka, går folk ut med hink och spade och gräver upp snäckor och musslor som ligger inbäddade i sanden eller gyttjan. Jag kunde till och med se folk ute på natten, grävande i skenet av ficklampor.

_DSC0497tv

Här i St. Valery har hamnpiren blivit mångdubbelt bred när vattnet dragit sig tillbaka, och man kan se de höga pollare som båtarna brukar förtöja vid.

_DSC0509tv

Några karlar utnyttjar det låga vattnet för fiske, och man kan se att vattnet är på väg in, eftersom deras linor strävar inåt, motströms den lilla floden.

_DSC0498tv

Vid flera tillfällen kunde jag faktiskt se med blotta ögat hur vattnet steg.

_DSC0640tv

Här i Trouville, i floden Touques, ligger de knubbiga fiskebåtarna på magen i gyttjan och väntar på högvatten. Men de har också en stor hamnbassäng som är uppdämd med slussportar och i den ligger alla kölbåtar, som skulle ha uppenbara svårigheter att ligga på mage i gyttja. De liksom välter.

_DSC0642tv
 
_DSC0643tv

Här har man lagt ut en lågvattenspång över floden, som som hissas upp vid högvatten, och över den kunde hugade flanörer – mot en smärre avgift - ta en genväg över till andra sidan.

_DSC0646tv

Och så fina snäckor jag såg där nere på bottnen! Riktiga Shell-snäckor. Men jag vågade inte ge mig på att gå ner och hämta en. Jag kunde ha fastnat. Eller åtminstone blivit rejält kletig.

_DSC0697tv

På somliga ställen blottar lågvattnet metervis med de ljuvligaste sandstränder, medan andra i sin tur visar upp gyttja och tång. Klapperstensstränder finns också, med mjuka, runda, havsrullade stenar.

_DSC0505tv

“Tidvattnet (ebb och flod) utgörs av regelbundna växlingar i havsytans nivå på grund av främst månens dragningskraft. På den sida av jorden som vetter mot månen blir dragningskraften störst och där råder alltså högvatten. På motsatta sidan verkar jordens centrifugalkraft, så att det blir högvatten där också. I övrigt är det ebb. Nivåskillnaden är särskilt märkbar på Västeuropas och Nordamerikas atlantkuster.” (Fakta och bild från Bonniers Stora Lexikon.)

I Bonniers stora lexikon läser jag också att tidvattnet inte är en enda stor våg som rullar runt jordklotet med månens gång, utan det utgår från ett antal centra ute till havs, så kallade amfidromiska punkter där nivån är noll. Det finns inte mindre än tre sådana punkter i Nordsjön varav två stycken i stort sett tar ut varandra utanför Sveriges kust. Där har vi alltså förklaringen till det blygsamma tidvattnet utanför Västkusten.
Man lär så länge man bloggar!

5 kommentarer:

  1. Man lär så länge man läser bloggar också!

    SvaraRadera
  2. Detta med tidvatten är alldeles fantastiskt! Mira, jag märker att du och jag ofta fascineras av samma saker - teknik och mekanik, fyrar, kraftstationer, gamla verkstäder och hantverk, vacker och intressant arkitektur, o.s.v. Och nu tidvatten.
    Jag har alltid önskat att få se riktig ebb och flod, men den önskan är ouppfylld.
    Världens snabbaste tidvattenström, norska Saltströmmen söder om Bodö vore spännande...

    SvaraRadera
  3. Ninna: :)

    Annica: Saltströmmen och den där andra strömmen i Norge, vad den nu heter... Nånting på M... Den som givit upphov till föreställningarna om Malströmmen. Skulle jag också vilja se!

    SvaraRadera
  4. Tack för ett mycket intressant inlägg och fina foton. Jag kommer att studera din blogg vidare. Mvh Matts Torebring

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så roligt Matts! Välkommen hit att botanisera bland högt och lågt (!)

      Radera

Det är alltid lika spännande att få veta vad någon tycker. Markera Namn/URL om du inte har något Google- eller Bloggerkonto. Har du ingen URL så räcker det att fylla i namn. Eller alias. Du kan vara anonym också om du vill.