torsdag 29 mars 2012

Gripsholms slott - ændnu gamblare

_DSC0257gh

Tidigt på morgonen, nästan innan den lilla staden vaknat, tog jag min kamera och min hund och kavade iväg till Gripsholms slott, vars tinnar och torn vi sett på håll under natten. Jag har varit här förut, men det var gräsligt länge sedan – i ett annat liv känns det som, och jag kan inte påstå att jag mindes hur här såg ut.

_DSC0263gh

Tyvärr var slottet stängt för säsongen, så jag kunde inte komma in. Förresten var det för tidigt på dagen och jag hade ändå inte fått ta med hunden. Så vi gjorde en rundvandring och klev lite i parken istället.

_DSC0269gh

Men vänta nu…

Vad är det här?

Målade tegelstenar?

_DSC0268gh

Jahapp! Det visade sig att man i mitten av 1800-talet tyckte att vanligt tegel, och i synnerhet då en smula vittrat tegel som på Gustaf III teatertorn, inte var tillräckligt perfekt, så man putsade helt sonika tornet och målade på tegelstenar i stället. Men inte nog med det…

_DSC0267gh

_DSC0271gh

Gripsholms slott har varit med om åtskilliga turer och vändor genom århundradena. Från Bo Jonsson Grips borg på 1300-talet via Sten Sture d.ä. på 1400-talet, Gustav Vasa på 1500-talet till Gustav III på 1700-talet.

_DSC0274gh

Det har byggts ut och byggts till och det har brunnit.

_DSC0275gh

Men det rysligaste det varit med om var nog ändå en restaurering i hyfsat modern tid.

_DSC0280gh

Runt sekelskiftet 1800-1900 fick man för sig att många gamla byggnader skulle återställas i “ursprunglig stil”.

Arkitekten Fredrik Lilljekvist anlitades för restaurering av Gripsholm och han for igång med att, inte bara riva bort allt som tillkommit under århundradena, utan även bygga dit sådant han ansåg “borde” funnits där.

_DSC0205gh

En helt ny tredje våning byggdes på. På inre borggården knackades putsen bort och ersattes med ny renässansdekor, fönster gjordes mindre och ett burspråk klämdes dit. Bara sådär.

_DSC0207gh

Denna vilda framfart med en känslig byggnad (och flera andra byggnader också – Uppsala domkyrka till exempel) satte igång en våldsam debatt om restaureringar av historiska hus och minnesmärken.

_DSC0211gh

Författaren Verner von Heidenstam blev till exempel så upprörd, att han skrev en pamflett “Modern Barbarism, några ord om restaurerandet av historiska byggnader”.

_DSC0212gh

“En restaurerad byggnad är som en livlös, schablonmässig bild av något som nyss stod levande och naturligt, ehuru kanske med många lyten och fulheter” skrev han.

_DSC0222gh

Heidenstam tyckte lite ironiskt att man borde satt upp en skylt på Gripsholms slott där det stod: “Anno Domini 1893 gjordes detta gambla hus ændnu gamblare”.

_DSC0218gh

Och visst var detta synsätt märkligt. Att fiffa till gamla slott och kyrkor så de skulle bli ännu mer gotik eller renässans än de någonsin varit från början.

Faktiskt var det bland annat denna restaureringsdebatt som fick Ferdinand Boberg och hans hustru Anna att ge sig ut på sin 10-åriga resa runt i landet, för att om möjligt dokumentera det som fanns kvar av gammalt. Innan det revs eller renoverades ihjäl.

_DSC0224gh

Så vad är ursprungligt här på Gripsholm? Vad har tillkommit på naturligt vis under århundradena och vad är ditsatt av klåfingriga restaureringsfanatiker i slutet av 1800-talet?

Fakta från

6 kommentarer:

  1. Det är ju som att läsa en historiebok när man kikar in hos dig.

    Så intressant! Hade ingen aning om detta, ska kolla lite noggrannare nästa gång jag besöker Gripsholm ;).

    SvaraRadera
  2. Ja, vad säger man? Minns 1700-talshuset i Fjällbacka, som revs och ersattes med ett nytt - likadant.

    SvaraRadera
  3. Dubbelörn: Måste erkänna att jag inte hade så stor koll på detta heller, innan jag läste boken om Ferdinand Boberg...

    Ninna: Månne det var innarôtet?

    SvaraRadera
  4. Vandaler - av olika slag - verkar ha funnits i alla tider... Vojne, vojne.

    SvaraRadera
  5. Klara kyrka i Stockholm är ett annat exempel på återställningshysterin mot slutet av 1800-talet. Den har aldrig sett ut som den ser ut idag. Dessutom tillkom en del udda saker i gamla byggnadssammanhang som cement och betong. De åldras inte på samma sätt som kalkbruk.

    Dessbättre har Gripsholms interiörer klarat sig rätt bra undan klåpare och klåfingriga renoveringar.

    SvaraRadera
  6. Annica: Och kommer uppenbarligen alltid att finnas... :P

    Staffan H: Klara också!!! Ojojoj. Jag undrar hur de tänkte? Eller om de trodde? Eller rent av inte begrep bättre? Gosh!

    SvaraRadera

Det är alltid lika spännande att få veta vad någon tycker. Markera Namn/URL om du inte har något Google- eller Bloggerkonto. Och har du ingen URL så räcker det att fylla i namn. Eller alias. Du kan vara anonym också om du vill.