Legender och visor
Jag sitter med en gammal bok i min hand. Jag har vetat om den länge. Den har stått där i bokhyllan, i Mors hus, med sina röda knytband och sina pärmar av skinn.
På titelsidan har Morfar skrivit med sin omisskännliga piktur: Till Astri. Julen 1915. En julgåva till hans älskade. En julgåva som han med all säkerhet tyckte passade hans unga kusins själ och väsen.
Jag har alltid vridit och vänt på den här boken med andakt. Den är så makalös i sin framtoning. Så genomarbetad. Så gammal och skör.
Legender och visor av Oscar Levertin med illustrationer av Olle Hjortzberg.
Så plötsligt börjar jag läsa…
Läsa dikterna som står på de dekorerade sidorna med de snirkliga ornamenten och de överdådiga anfangerna;
Och fastnar…
På något sätt känner jag igen mig. Där finns något som ger återskall. Ett vinkande, halvt bortglömt minne som inte låter sig fångas.
Jag blev tvungen att gå till biblioteket. Jag ville veta mer om den man som skrivit detta.
Och jag hittade en ganska ny bok; Blodseld och nordisk längtan – Oscar Levertin och hans tid av Nathan Shachar.
Oscar Levertin föddes 1862 och dog 1906 efter att i misstag ha druckit ett glas gurgelvatten istället för dricksvatten. Han var författare, kulturskribent och litteraturhistoriker och skrev, förutom dikter också prosa, noveller och essäer.
Soluppgångsmorgon för sju millioner år sedan
Olle Hjortzberg, född 1872, död 1959, var bildkonstnär och tecknare. Han studerade vid Konstakademien och har, förutom sina bokillustrationer, gjort sig känd för glasmålningar och fresker i olika kyrkor. Han gjorde dessutom affischen till Olympiska sommarspelen 1912.
Tillsammans har de i Legender och visor skapat ett mästerverk i det lilla.
(Albert Bonniers förlag, 1903)
Jag har precis börjat läsa Nathan Shachars bok om Levertin, och redan funnit ställen som jag märkt ut med små lappar. Ställen att återvända till.
Oscar Levertin porträtterad av Carl Larsson.
Det här inlägget tillägnar jag bloggvännen Mette som just nu lever i stor sorg. Tack för den glädje och skönhet du sprider genom din blogg, trots din svåra tid.
em16 februari 2011 21:10
SvaraRaderaTänk vilken möda och omsorg man la' ned på böckernas utformning förr. Böcker man läser och njuter av med vördnad.
Margaretha
Mira16 februari 2011 21:21
em: En vackert utformad bok är en fröjd alldeles oavsett den har illustrationer eller inte...
Anta S16 februari 2011 22:48
Din bokhylla är en guldgruva. Man blir alldeles yr av lycka inför alla vackra gamla böcker du presenterar. Jag bara älskar illustrationerna i denna bok.
Mira17 februari 2011 12:53
Anta S: Jag med! Jag skulle vilja göra något av dem. Broderier - jag vet inte vad...
Anta S17 februari 2011 16:26
Broderier - en utmärkt tanke! Det är värdefullt att ha dessa vackra illustrationer i en bok, men vad snyggt det skulle vara med t ex en passande anfang (initial) här och där. Fantasin flödar!
Wenche18 februari 2011 18:10
Så helt underbart!
Mira18 februari 2011 18:53
Anta S: Det är bara att sätta igång! :-)
Wenche: Mmmm...
Staffan H19 februari 2011 11:12
Nu väcktes en massa minnen till liv. Hos min morfar och även hos hans syster, fanns gott om böcker från den här tiden med illustrationer av Olle Hjortzberg, Anders Forsberg, Albert Engström m fl. Alla barn av sin tid och sin tids typografi. När jag ser alla dessa anfanger och jugendslingor vaknar minnen till liv och böckerna och typografin blir en länk tillbaka till människor och till en annan tid. Tänk vilken inverkan böcker kan ha på oss. Tack för att du lade ut dem!
Jessica20 februari 2011 13:44
Vilka vackra anfanger! Bra idé med broderi. Du har ju ”din” bokstav, M, där också ser jag. Och härliga vallmoblommor som slingrar runt bokstaven :)
Aputsiaq21 februari 2011 09:15
Nej hvor smukt...lige min smag!! Det var en dejlig post...
Mira21 februari 2011 09:35
Staffan H: Vilka minnen... Var finns de här böckerna nu? Har du fått några av dem? Slika böcker kan jag bläddra i i timtal...
Jessica: :-) Ja, då ska man väl bara försöka få den tiden också...
Aputsiaq: Jag hoppades du skulle tycka om den! :-)