torsdag 10 februari 2011

Gentlemannen



Ja, var är egentligen en gentleman? Enligt Wikipedia är en gentleman "en väluppfostrad man, en person som i fråga om vanor, kläder, språkbruk och allmänt beteende uppför sig på det sätt som tidigare var en norm i högre samhällsklasser."

Men använder vi uttrycket idag? Är en gentleman - om han överhuvudtaget finns längre - riktigt politiskt korrekt?

Hur det nu är med den saken, så rådde det i alla fall inte i början på 1900-talet någon som helst tvivel om att det fanns gentlemän.



Jag vet inte om morfar var en gentleman - jag träffade honom aldrig - men jag skulle kunna tänka mig att han var det. Han ägnade i alla fall boken "Gentlemannen - lagbok i god ton" ett noggrant studium.

Boken är en stadig liten doning på över 200 sidor, tryckt 1911, med förord av Hasse Z och "bokutstyrsel och 14 helsidesteckningar af S. Krotowski". På författarnamnets plats står endast "Efter utländsk förebild".



Boken är mycket innehållsrik. Här kan den hugade gentlemannen få lära sig om "Gentlemannens lif och hvad det kostar", "Bohem, gentleman snobb", Kroppsvård och kläder, "Hvart och hur man reser", "Världsåskådning", "De fyra lefnadsåldrarna", Kärleken, kvinnan och konsten, "Det sällskapliga umgänget", "Vinkar om uppträdandet" samt "Hvar och hur man visar sig".



"När gentlemannen har druckt sitt morgonkaffe, läst tidningen och expedierat sina bref, går han till sitt arbete. Han har ett arbete, äfven om han är miljonär; att gå och slå dank är inte gentlemanlike.

Han tar för det ändamålet på sig en kavaj­kostym, som är sydd af något grått eller brunt tyg och sitter lätt åt i lifvet och har en bekväm, för armarnas rörelser gynnsam form med svagt amerikansk accent.

Den, som låter göra sig en kavajkostym, måste ge akt på, att inte hela roc­ken höjer sig i vädret som en luftballong, när han lyfter upp armarna; en sådan rock är obruk­bar.

Till kavajkostymen hör en hög, nedvikt krage och kulört slips, som man godt kan ta något liflig i färgen, men icke rutig eller med brokigt mönster.

Lämpliga skodon äro snörkänger. Hvad hattar angår, lämpa sig för sommaren den runda halm­hatten och den lilla styfva filthatten och den mjuka filthatten; för vintern uteslutande den styfva filthatten.

Att bära handskar till kavajkostym vore att råka i motsägelse till dess karaktär; men naturligtvis gör den särskildt eleganta promenaddräkten härvidlag ett undantag.­"



Om bohemen läser vi sålunda...

"På det lägsta trappsteget af den del af det manliga könet, som kan komma i fråga att räk­nas till sällskapliga sfärer, står den typ, som kan kallas för bohemien.

Han utgör så att säga en öfvergångsform, en förmedlande länk mellan de kretsar, som icke höra till och dem, som till­höra det sällskapliga samlifvet, och är i alla af­seenden obehaglig.

Till ande och själ, till krop­pen såväl som till klädseln är han ofta hela lifvet igenom omogen och ouppfostrad samt förak­tar å sin sida det sällskapliga lifvet, hvars styfbarn han är.

Äfven den största intelligens, äfven den rikaste talang får först då något verk­ligt värde och gör sig först då på allvar gäl­lande, när däri inträda mognad och ordning.­"

Ord och inga visor!

12 kommentarer:

  1. Underbara illustrationer!
    säger
    Margaretha

    SvaraRadera
  2. em: Verkligen. Det finns många fler i boken, troligtvis av Stephan Krotowski, som jag inte lyckats få reda på särskilt mycket om.

    SvaraRadera
  3. Jag tillhör nog öfvergångsformen.

    SvaraRadera
  4. Och jag föredrar verkligen övergångsformen framför gentlemannen ;-)

    SvaraRadera
  5. En sådan härlig bok och vilka underbara illustrationer!

    SvaraRadera
  6. Skaffaren: ...i alla afseenden obehaglig?

    Christina: Hm... Någonstans mitt emellan? ;)

    Staffan H: Den får bli nattlektyr ett tag framöfver. Alltid lär man sig nåt.

    SvaraRadera
  7. Så fina och talande illustrationer! Och mycket allvarlig text. Gamla böcker kan ge mig många känslor, jag både gläds och "förfäras".
    I min bokhylla finns bl a "Etikett och god ton", del 1 fr 1932 och del 2 fr 1933 och när jag läser i dem är jag faktiskt ganska nöjd över att leva 2011. (De böckerna hade jag på inlägget 21 mars 2010.)

    SvaraRadera
  8. Anta S: Generalkonsulinnan och regeringsrådinnan! Jo, jag tackar!!!

    SvaraRadera
  9. Hur många underbara gamla böcker har du egentligen?! Bohemen är ju bara SÅ bra :D

    SvaraRadera
  10. Jessica: Inte jag, det är Morfars böcker. Och Mormors. Och Mors. Min syster och jag har inte skiftat arvet än.

    SvaraRadera
  11. Har du kvar den här boken, Mira? om du skulle vilja sälja den, så är jag intresserad.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Stefan. Tyvärr kommer jag aldrig att sälja Morfars böcker. De är mig alltför kära. Men kul att du tyckte om den.

      Radera

Det är alltid lika spännande att få veta vad någon tycker. Markera Namn/URL om du inte har något Google- eller Bloggerkonto. Har du ingen URL så räcker det att fylla i namn. Eller alias. Du kan vara anonym också om du vill.