Julita – för vänskaps skull

_DSC0768j

Ibland händer det att jag gör ett jobb för en ideell förening och då kan det bli så att jag tar betalt – inte In Natura – utan In Cultura. Mitt önskemål om betalning denna gång resulterade i ett medlemskap i Nordiska museets och Skansens Vänner.

kort

Och var vore väl då bättre än att avsluta den här lite längre husbilstrippen på Julita gård - Sveriges lantbruksmuseum. Julita ägs och drivs av Nordiska museet och ingår således bland de gårdar och museer där “Vännerna” har fritt inträde.

_DSC0769j

Jag har varit på Julita förut. Bland annat i sällskap med ett större antal agronomer, men jag har faktiskt aldrig fått möjlighet att besöka själva herrgården.

_DSC0770j

Att i solskenet få strosa i den här fantastiska miljön, med sina genbanker av gamla, svenska nyttoväxter och blommor, var en i sanning värdig avslutning på den här husbilsrundan som började en regnig dag på Västkusten.

_DSC0772j

Från äppelträdgården viker man av åt vänster, och där ligger hon, den välskötta, skimrande pärlan till herrgård.

_DSC0776j

Den siste private ägaren, Arthur Bäckström, testa­menterade Julita till Nordiska museet, som tog över gods och ägor 1944.

_DSC0784j

Hans önskemål om att herrgården “…så vidt möjligt bibehållas i oförändrat skick för att kommande slägten gifva en trogen bild, hur en gammal sörmländsk herrgård af betydligare omfång tedde sig under slutet af förra och början af innevarande århundrade"  har verkligen uppfyllts. 

_DSC0780j

_DSC0785j

Flygeln som innehåller herrskapsköket.

_DSC0781j

Tvättstuga!?

_DSC0786j

Och så blev det äntligen dags för mig att gå in på visning. Tyvärr fick inte min kamera följa med, så den stannar här vid stora ingången.

Läs mer om Julitas historia

Läs mer om Nordiska museets och Skansens Vänner

By the way…  Hade jag bara haft ögonen med mig, så hade jag blivit varse att vi kunnat gå in gratis på Den Gamle By i Aarhus med “Vän-kortet” också…  Håhå jaja…

Kommentarer

  1. Vilken bra betalning! In Cultura, det ska jag komma ihåg! Vilket fint medlemskort sen! Och vilken miljö, själv har jag bara besökt NM magasinet i Julita med de stora samlingarna av textil och allmoge, inte dåligt det.

    Alltid lika roligt och fint att titta in hos dig!

    Hälsningar
    Ingela

    SvaraRadera
  2. Ingela: Det finns alltid något nytt att se på Julita, och det är inte sista gången jag åker dit. Mina In Cultura-betalningar har också resulterat i biljetter till Operan och Dramaten. Gillar.

    SvaraRadera
  3. In Cultura - så smart. Det är ju en lysande idé.

    För många år sedan upptäckte jag att garderoben innehöll massor av gamla skor (från flera decennier) – fotbeklädnader som inte skulle användas igen. Jag ringde Norrbottensteatern och frågade om kostymateljén möjligen ville ha dem. Där togs de emot med stor glädje. Och som ett alldeles oväntat tack fick jag teaterbiljetter. Mycket trevligt.

    SvaraRadera
  4. Betalning In Cultura är som lite "egen-sörv" *gapskratt*.

    Vilken tur att jag kikar in hos dig just idag o ser ditt fina inlägg om Julita. Har besökt Julita ett flertal gånger o alltid lika intressant. Men Julitainlägget påminde mig om att det nu på söndag var äpplets dag o de erbjuder artbestämningar. Vi har flera gamla träd som vi inte har någon aning om sort, förutom vår gudomliga Gravenstein.

    Kram

    SvaraRadera
  5. Annica: Återbruk i ordets rätta bemärkelse! Så smart!

    Dubbelörn: Åh! Då hade jag velat vara där! Och fint väder är det också...

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Det är alltid lika spännande att få veta vad någon tycker. Markera Namn/URL om du inte har något Google- eller Bloggerkonto. Har du ingen URL så räcker det att fylla i namn. Eller alias. Du kan vara anonym också om du vill.

Populära inlägg