Juli

Les Très Riches Heures du duc de Berry. Juli. Detalj: skörd och fårklippning.

Månadens HSB 30 år: Stockholm Aspudden.

“Kring Blommenbergsvägen i Aspudden i sydvästra Stockholm byggdes under tiden 1945 – 49 ett stort antal smalhus och punkthus. […] Inalles rymmer dessa fastigheter 1003 lägenheter, varav drygt hälften är hyreslägenheter.”

Tro det, idag…

Sommarvers

Känn hur det ångar från stackarna.
Se hur det lyser i backarna
rött av dignande
mogna bär.

Havet glänser kring bruna skär.
Nu är min ungdoms välsignade
sommar här.

År efter år drar den kungligt in
- blott till en ungdom som ej är min.

Bada dig i sol och väx och brinn,
det är fjolårslövens önskan
till den nya grönskan.

Bo Bergman

Illustration Ann Margret Dahlquist-Ljungberg

Månadens husdjur

60. SVENSKT LANTRASFåR. Man kan skilja mellan lantrasen på fastlandet och gotländska utegångsfåret. Det sistnämnda är urgammalt inom sitt utbredningsområde och torde vara i det närmaste opåverkat av importer under det senaste århundradet. Lantrasen på fastlandet började man tillvarata och förädla vid början av första världskriget, men i denna finns nog vissa inslag av importerat material.

En annan indelningsgrund är att inom lantrasen skilja mellan ryatyp, pälstyp och finullig typ. De gotländska utegångsfåren hör i så fall i regel till pälstypen, under det att fastlandsfåren i allmänhet måste räknas till ryatypen. Båda dessa sistnämnda typer har en blandning av bottenull och täckhår. Täckhåren skall helst vara märglösa. Skillnaden mellan rya- och pälstypen ligger däri, att håren hos den sistnämnda har utpräglad lockbildning. Den finulliga typen saknar täckhår och lämnar en riktigt bra ull, men avkastningen är låg. Ryatypen lämnar en för diverse hemslöjdsalster värdefull ull. Om procenten bottenull är hög brukar man tala om vadmalstyp.

Gotlandsfåren är något större än fastlandsfåren men fruktsamheten är lägre. Tackorna är emellertid goda mödrar och lammen visar därför snabb tillväxt. Ullen är ojämnare än hos ryatypen på fastlandet med rätt stor förekomst av s. k. man- och dödhår (starkt märghaltiga täckhår). Färgen är i allmänhet grå men även svarta, vita och brokiga djur förekommer. Lamm med mellangrå färg lämnar de värdefullaste pälsskinnen.

Fastlandsfåren är oftast rent vita men även brokiga och svarta djur förekommer. Tidigare har både behornade och hornlösa typer funnits både på fastlandet och på Gotland, men numera är till följd av avelsurval för hornlöshet de behornade lantrasfåren sällsynta.

Läs mer om böckerna jag hämtat materialet ur