måndag 25 juni 2012

Skriva



Runt omkring i landet sitter det människor och skriver. Om stort och smått, spänning och lyrik, noveller och romaner, dagbok och pamfletter. Aldrig förr har väl folk haft ett så stort behov av att uttrycka sig i ord som just nu.

De allra flesta skriver kanske för byrålådan och har inte en tanke på att ge ut sina små alster i bokform. Några kanske går i skrivarcirklar eller berättarföreningar och delar med sig på så vis. Någon annan kanske funderar... -Tänk om fler skulle vilja läsa det jag har att säga? Skulle jag kanske, kanske kunna ge ut en bok?

Och när författaren in spe har kommit så långt, så följer raskt en del frågor: -Hur ska jag göra? Hur ska jag lägga upp den? Hur ska jag få den att bli spännande, intressant, läsvärd? Hur gör jag sen? Tryckning? Print on demand? Förlag? Distribution? Hjälp!

Tidningen Skriva är en ny tidning som hoppas ge svar på just dessa frågor och nummer 5/2012 innehåller en deckarskola för förhoppningsfulla spänningsförfattare. Bland annat ger fyra av våra stora kriminalförfattare tips på och tankegångar om hur man bäst skapar en spännande deckare.

För övrigt finns flera författarporträtt, en novelltävling, råd om hur man bär sig åt för att ge ut sin bok själv, reportage om litterära agenter och skrivro och - om skrivkrampen skulle slå till - Skrivardoktorns hörna. Allt mycket matnyttigt och välskrivet. Som sig bör.

Layouten är välgjord och AD:n har satsat stort på bilder. Både nytagna direkt för reportagen och bildbyråbilder.

Den här tidningen borde vara en guldgruva för alla presumtiva författare runt om i vårt land.

Om jag ska dela med mig av en enda liten betänksam fundering, är det bara hur tidningen ska kunna förnya sig år ut och år in.

Jag ger tidningen Skriva fyra MMMM av fem.

Denna recension är publicerad i samarbete med Booked.

5 kommentarer:

  1. jag håller mej till bloggskrivandet :-) Står det något om vad man ska tänka på då då??? Att bloggskriva är verkligen opretentiöst och lättsamt.

    SvaraRadera
  2. Viola: Nej, inget om bloggskriva i det här numret. Jag håller mig nog också till den genren. Har ingen som helst önskan att ge ut någon bok. Den dag bloggskriverier börjar kännas som ett tvång, lägger jag ner.

    SvaraRadera
  3. Att bloggskriva är nog så viktigt.
    Inte minst får man tänka sig noga för vad man skriver. Har sett bloggar som är mer eller mindre kränkande... (Förresten har jag skrivit en kommentar som bara - försvann...

    SvaraRadera
  4. Någon bok blir det inte. Men bloggandet fortsätter så länge det känns roligt. Håller med NInna om att man ska vara försiktig med det man skriver. Det finns ingen anledning att skada någon.

    Ibland förvånas jag över hur bloggare kan lämna ut både sina egna liv och andras; för mig är det helt obegripligt. Om jag, någon gång, nämner någon av mina nära och kära så har jag alltid frågat om lov först. Och jag väntar mig att andra gör samma sak.

    SvaraRadera
  5. Ninna: Det finns bloggar av alla kategorier. Från rena, oskyldiga dagboksanteckningar till veritabla skitslängarbloggar. Ordet är - nu mer än någonsin - fritt. Därför är det så viktigt att föregå med någonsorts gott exempel. Visa att det finns... vad ska jag säga... ryggrad och respekt.

    Annica: Jag tog bort karbonpapperet! ;)

    Även jag är mycket restriktiv när det gäller det mest personliga. Jag har ingen som helst lust att vräka ut "Hela själen, det lilla som finns i den" (Citat Eva Dahlgren). Däremot vräker jag ut bilder, men det är en helt annan sak. Och inte är det nå fôlk på dom heller...

    SvaraRadera

Det är alltid lika spännande att få veta vad någon tycker. Markera Namn/URL om du inte har något Google- eller Bloggerkonto. Har du ingen URL så räcker det att fylla i namn. Eller alias. Du kan vara anonym också om du vill.