Sagan om Confidencen - en doft av teater

_DSC0756c

Jag är med i en konstförening. En konstförening som gör många spännande, lärorika, udda och roliga nedslag i kulturvärlden runt om i stockholmstrakten. Jag brukar ofta märka en förväntan bland medlemmarna inför våra visningar, men den här gången - när vi skulle besöka Confidencen på Ulriksdal - var faktiskt förväntan så hög att den nästan gick att ta på.

Den doftade.

Doftade tiljor, teatersmink och mångårig historia. Och det som lockade var att få se de spännande lokalerna som väckts upp ur sin törnrosasömn och får se prinsen som kysste dem till liv. Förlåt. Jag menar prinsessan... Prinsessorna.

_DSC0758c

Sagan om Confidencen börjar den 17 november 1976, när Kjerstin Dellert, på inbjudan av prinsessan Christina, öppnade dörrarna till Ulriksdals gamla slottsteater. Föga anade hon att där låg Sveriges äldsta rokokoteater som i över två hundra år legat i dvala och bara väntade på att väckas till liv.

_DSC0759c

Ulriksdals Slottsteater är Sveriges äldsta bevarade (rekonstruerade) teaterinteriör, inredd av teaterarkitekten Carl Fredrik Adelcrantz 1753.

Själva byggnaden uppfördes som ridhus, beridarebana som det kallades, redan på 1670-talet. I början av 1700-talet förekom det även värdshusrörelse i den länga av mindre rum som sträcker sig utmed husets norra sida.

_DSC0766c

Det var Drottning Lovisa Ulrika, mor till Gustav III, som tog initiativ till att den gamla beridarebanan skulle byggas om till teater. Hon tyckte att kulturen i Sverige, och i synnerhet då teaterkonsten, var hopplöst mossig och primitiv, och ville att den skulle vara mer livfull, mer gracieuse och... mer fransk.

_DSC0770c

I anslutning till teatersalongen inreddes en elegant sällskapsvåning för den kungliga familjen och deras gäster. Ett av rummen försågs med ett "table a confidence" det vill säga ett bord som kunde sänkas ner i källaren, där det efter dukning åter höjdes genom luckan i golvet i hela sin härlighet. Detta för att man skulle kunna tala förtroligt med varandra vid middagen, utan tjyvlyssnande betjäning; a confidence. Allt sedan dess har teaterbyggnaden kallats Confidencen.

_DSC0771c

Sångare, dansare, musiker och kompositörer från framför allt Frankrike, var verksamma vid teatern under dess storhetstid. Även svenska skådespelare och hovets amatörer uppträdde här.

Efter Gustav III:s död föll teatern i glömska. Den blev illa åtgången på 1860-talet då salongen inreddes till jaktmatsal i renässansstil. I samband med att Drottningholmsteatern återupptäcktes 1921 riktades intresset även mot Confidencen och 1935 utsågs den till statligt byggnadsminnesmärke.

Ändå hände där ingenting...

_DSC0776c

_DSC0792c

...Förrän den där kulna novemberdagen för 35 år sedan när Kjerstin var ute och rastade sin hund och sprang på en prinsessa...

_DSC0775c

...en prinsessa som hade en nyckel till en gammal teater...

_DSC0780c

_DSC0782c

_DSC0787c

_DSC0784c

Att få höra denna stiliga gamla kvinna berätta, livfullt och humoristiskt, om hur hon blev som besatt av den gamla byggnaden, hur hon tyckte att den talade till henne och bad henne ta hand om den - det var i ordets rätta bemärkelse sagolikt.

-Att vara skådespelare är att få stå på scen och ge av sin energi, sa hon. Och att få känna hur kontakten med er som sitter där ute växer till värme som i sin tur ger oss ännu mer energi.

-Det är fantastiskt! Det är livet! Det är... teater!

_DSC0795c

_DSC0802c

_DSC0765c

_DSC0800c

_DSC0803c

_DSC0808c

Jag tackar Kjersin Dellert, Confidencen och min fina konstförening för en givande och snudd på... magisk kväll. Och det bästa sättet jag kan göra det på är med mina bilder.

Kommentarer

  1. Tack Mira för fina bilder ..och så lärde man sig något nytt idag också :)

    SvaraRadera
  2. Håller med föregående kommentatorer! Mira, vilken tur att vi har din blogg, för du förmedlar kultur på ett både vackert och lärorikt sätt.

    SvaraRadera
  3. Ninna: Vi kan åka dit nästa gång du kommer!

    Scribo: :-)

    Annica: Ojsan! Jag har ju bara roligt! Men det gläder mig oerhört att ni tycker om det!

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Det är alltid lika spännande att få veta vad någon tycker. Markera Namn/URL om du inte har något Google- eller Bloggerkonto. Har du ingen URL så räcker det att fylla i namn. Eller alias. Du kan vara anonym också om du vill.

Populära inlägg