måndag 2 november 2015

Ouvrages du Libron eller den märkliga anordningen vid korsningen Libron - Canal du Midi

DSC_3837ol

Vad gör man när en kanal och en flod korsar varandra på i stort sett samma nivå? Och när floden dessutom har för vana att svämma över sina bräddar ett antal gånger per år? Och i sin iver föra med sig en massa slam och bråte på sin färd från Centralmassivet till havet. Kanalen blir full med guff och bråte och vattennivån borti tok. När nivåskillnaden är så liten är en akvedukt inte någon lösning.

Från början löstes problemet med en flatbottnad flotte som drogs fram och täppte för Canal Midi vid översvämningarna, men det innebar att kanalen inte kunde användas under tiden.

DSC_3875ol

(Klicka på bilden så blir den större.)

1855 konstruerade så ingenjören Urbain Maguès detta. Och jag måste erkänna att jag faktiskt inte begrep ett dugg av hur det fungerade när vi var där. Och då är jag ändå tämligen tekniskt begåvad.

DSC_3834ol

Men nu, en månad efter besöket, tror jag faktiskt att jag kommit på det.

DSC_3842ol

Man delade Librons fåra i två delar, där varje flodarm fick ett sinnrikt system av dammluckor och rännor. Sex vid varje arm.

DSC_3872ol

När Libron inte svämmar, är dammluckorna på sidorna stängda och kanalen går fritt rakt igenom.

DSC_3873ol

Och när översvämningen kommer, skjuts en sorts flatbottnade lådor utan kortsidor in från var sida, och flodvattnet leds igenom. Kanalvattnet strömmar under lådorna.

DSC_3854ol

DSC_3856ol

DSC_3860ol

Lådorna, eller vad jag nu ska kalla dem, manövreras med hjälp av mekanismerna ovan och löper på boggivagnar.

DSC_3835ol

Dammluckorna på sidorna av konstruktionen har också en nog så imponerande mekanism.

DSC_3866ol

DSC_3843ol

DSC_3859ol

För dagen lugn och och för att inte säga tämligen sävlig Libron uppströms.

DSC_3861ol

DSC_3848ol

DSC_3862ol

DSC_3869ol

Och vitsen med den här dubbelarmade konstruktionen är den att när Libron svämmar och det inte kommer någon båt, är båda armarnas dammluckor öppna och lådorna på plats. Libron far rakt igenom med sin bråte och kanalen ligger ren och fin under alltihopa.

DSC_3880ol

DSC_3878ol

Kommer det däremot en båt, stänger man dammluckorna i den första passagen, och drar undan lådorna så båten kan passera. Under tiden illfänas floden i den andra passagen. När båten passerat den första, skjuts lådorna för igen och dammluckorna öppnas. Båten ligger då mellan de båda översvämmade armarna i lugnvattnet på bilden ovan.

DSC_3887ol

Därefter upprepas proceduren i passage nummer två; dammluckorna stängs och lådorna dras åt sidorna. Båten passerar den andra flodarmen, varpå alltihop öppnas igen så den vildsinta Libron kan strömma fritt.

DSC_3906ol

Förstod du?

DSC_3893ol

Inte? Det är i så fall fullt begripligt. Det är inte precis någon enkel konstruktion. Men vacker. Mycket vacker. Och det absolut häftigaste i vattenkonstruktionsväg jag någonsin sett.

DSC_3894ol

DSC_3898ol

DSC_3900ol

Så här ser det ut vid Librons utlopp nedströms. Dammluckorna är öppna. Floden ligger, när den inte är översvämmad, på havsnivå och kanalen något under, därför rinner inte kanalen ut genom de öppna dammluckorna.

DSC_3903ol

Vad jag verkligen skulle vilja veta är om konstruktionen fortfarande används. Jag har inte sett några moderna bilder på den i bruk, men hjul och kedjor ser nya ut och även om det är lite rost här och där, borde den kunna fungera. Men den ser helt manuell ut. Ingen elektrifiering såvitt jag kunde se, och handhavandet verkar minst sagt personalkrävande. Kanske man löst Librons översvämmerier på annat sätt.

Men om den fortfarande är i bruk vid översvämningar, skulle jag ge en hel del för att se maskineriet i arbete.

Ouvrages du Libron ligger vid Vias alldeles utanför Agde i södra Frankrike.

Teckningarna kommer från skyltar på plats, men jag kunde tyvärr inte se någon anteckning om upphovsman. Cred till dig, vem du nu är.

6 kommentarer:

  1. Intressant. Tänker ännu efter.
    Också om "illfänas". Snyggt
    /Erland

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jojo. Den här konstruktionen tål att tänkas på. Ordet illfänas tillhör gruppen utrotningshotade ord. Det är nog bara jag som använder det.

      Radera
  2. Njae, det där förstår jag nog inte riktigt. Man skulle nog behöva se det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Behöver kanske inte vara helt omöjligt. Att du får se det, menar jag.

      Radera
  3. Spindelnät i det "röda hjulet" och rost här och där tyder kanske inte på daglig användning. Hur som helst, ja, jag tror jag fattar hur konstruktionen fungerar. Jag gillar också sånt här! Det är intressant och spännande med teknik. Just här fick någon verkligen tänka till.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, dagligen används den inte (om den används) bara de gånger per år då floden illfänas.

      Radera

Det är alltid lika spännande att få veta vad någon tycker. Markera Namn/URL om du inte har något Google- eller Bloggerkonto. Har du ingen URL så räcker det att fylla i namn. Eller alias. Du kan vara anonym också om du vill.