Tulestationen - portalerna
Det första man slås av när man kommer till Tulestationen på Tulegatan i Stockholm, är de fantastiska portalerna.
Portalen vid Tulegatan 13, i röd sandsten, fanns där från början och är ett lysande (!) exempel på Ferdinand Bobergs… jag kan inte kalla det annat än humor.
Han älskade ju att, på ett eller annat sätt, låta det synas på byggnaden vad som försiggick där inne och så även här på Stockholms elektricitetsverks understation Tulestationen; här producerades el. Eller transformerades el - från växelström till likström - som var den form som då användes.
Knippen av kablar löper ut från väggen och slingrar sig uppåt.
Mitt ovanför portalen sitter en realistiskt återgiven generator…
Ovanför generatorn står en kvinna med en gloria av glödlampor och ovanför henne i sin tur, tronar Sankt Erik. Och runtomkring alltihopa strålar ljusknippen, blixtar och skinande synliggjord elektricitet.
En bit därifrån i samma byggnad har portalen från den numer rivna Brunkebergsstationen på Regeringsgatan funnit sin plats. Det är ett elände att stationen revs, även den ritades av Boberg, men den hade blivit föråldrad och låg dessutom ivägen för Nordiska Kompaniet, NK. Boberg fick väl möjligtvis revansch för sitt ikullputtade elverk i och med att han senare även fick rita NK:s byggnad. Men synd var det.
Även denna portal är uthuggen i sandsten. Formen är densamma som han använde vid brandstationen i Gävle; hästskon.
Parallellkopplade glödlampor löper längs hela portalbågen och motivet fortsätter upp till frisen under Sankt Erik, där knippen av lampor lyser upp kungen.
I de stora, runda lagerlövskransarna står namn på pionjärer inom elektrotekniken: Volta, Ampere, Ohm, Faraday, Gramme, Hefner-Alteneck och Edison.
Nedanför detta står VERKET ANLADES – ÅREN 1890-1892.
När elektriciteten infördes var det en så stor innovation, till skillnad från osande fotogen och explosiv gas, att de lysande glödlamporna skulle visas upp. Allra vackrast ansågs en naken glödlampa hängande i sin sladd.
Inte konstigt då att Ferdinand ville visa ett av de mest påtagliga resultaten av elektricitetens intåg i staden. Eller ska man säga mest lysande?
Här är portalen på sin ursprungliga plats, Brunkebergsverket, Regeringsgatan 38, för exakt 100 år sedan: 1914. Fotograf okänd, källa Stockholms stadsmuseum.
Lysande var ordet, sa Bull. I flera bemärkelser.
SvaraRaderaVerkligen ett par mästerverk, och vad bygger vi idag trista betong och plåtlådor som knappast är värda att bevara.
SvaraRaderaFrågan är, Leif, om de över huvudtaget kommer att stå kvar om hundra år, eller om de har vittrat ner, plåt- och betonglådorna...
SvaraRadera