söndag 4 juni 2017

Millesgården i ösregn

DSC_7482m

Visst. Jag har varit på Millesgården förut, men jag kan knappt minnas det. Kände nästan inte igen mig. Och denna sena tisdagseftermiddag skvalade regnet outtröttligt och stritt. Men…  Det blir väldigt fina bilder i regn. Bara man kan skydda kameran någorlunda.

Det ser ut som om det inte finns någon Värta alls i regndiset, bara Värtahamn och Hjorthage i fonden. På andra sidan muren i mitten: stup, Lidingöbana och cykelväg. Sedan vatten. Både uppe och nere…

DSC_7483m

Pegasus och Bellerofon hoppas flyga upp ovan molnen och regnet. In i solnedgången. Och sen vidare och vidare.

DSC_7486m

Och om man lyssnar riktigt noga, kan man  - med regnet som ackompanjemang – höra gossänglarna tuta i sina lurar, blåsa i sina flöjter, svagt, svagt. Men hela tiden och länge. Kvintilir.

DSC_7487m

Och kompisen med snäckan och fisken, som jag hittills bara sett på Götaplatsen i Göteborg, tittar ut över innanhav, Kaknästorn och hamnkranar istället för Avenyn. Ett plurr så gott som något för havsguden.

DSC_7488m

Han påminner mig om någon. Minns inte vem.

DSC_7489m

Blötfot. Tänk lår, smalben, knä och vad mellan bilderna ovan. Ja. Hm…

DSC_7493m

Paraplyerna på väg upp mot konstnärshemmet. Carls och Olgas konstnärshem.

2 kommentarer:

  1. Fint i regnet! Jag var där förra året, kommer inte ihåg när det var dessförrinnan och kände inte heller igen mig. Typ skolutflykt såklart, man tittade väl på annat... eller andra... ;) Gillade det bättre nu iaf. Tycker nästan statyerna gör sig bättre i regn än i skarpt solsken.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag håller med. De blir blanka och "mustiga" i blötan.

      Radera

Det är alltid lika spännande att få veta vad någon tycker. Markera Namn/URL om du inte har något Google- eller Bloggerkonto. Har du ingen URL så räcker det att fylla i namn. Eller alias. Du kan vara anonym också om du vill.