fredag 29 april 2016

Det häpnadsväckande Vinterberget

DSCN4426v

Precis i närheten av vår Bohuslänska gård ligger Vinterberget. Man kommer dit via en liten grusväg som utgår från stora vägen, och anar ingenting av vad man ska få se förrän man är alldeles inpå det.

DSCN4427v

Plötsligt står det där bara. En lodrät klippa 140 meter över havet, och det känns som om det lutar sig över en. Nacken går i spärr och yrseln blir påtaglig när man tittar upp. Det är svårt att ge rättvisa åt höjden med bilder.

DSCN4429v

Förståeligt att klippan är älskad av klättrare. Här finns fem olika vägar upp av olika svårighetsgrad. Faktum är att även jag, en gång för tusenmillioner år sedan, klättrade upp på Vinterberget, men det var betydligt längre åt sydväst, i en inte alls så svårforcerad klyfta. Och hunden var med. Råsi. Där uppepå är det platt och utsikten är hänförande. Jag gick inte samma väg ner.

DSCN4431v

I dälden neranför risslar en liten bäck och så här års växer blåsippor.

DSCN4434v

En mäktig plats.

fredag 22 april 2016

Sibirisk nunneört

DSC_5177n

En favorit bland vårblommorna är Nunneörten, Corydalis, som dyker upp så här års i ett antal olika skepnader. Oftast ser jag den lilla Smånunneörten (Corydalis intermedia) som med lila blommor höjer sina mjuka bladkuddar över tufsiga, bruna gräsmattor.

DSC_5178n

Men så finns också den Sibiriska nunneörten (Corydalis nobilis), tre gånger så hög, men med gula blommor och minst lika kuddiga bladtuvor. Sirliga, nästan spetslika i sitt bladverk.

DSC_5179n

Om den Sibiriska nunneörten sägs det att Linné beställde hem dess frön från Sibirien i tron att det var löjtnantshjärta. Nu var det inte det, men han lär ha blivit minst lika förtjust i den här skönheten.

DSC_5181n

Och den är verkligen en favorit, även hos mig.

nunne

Läs mer i den Virtuella floran

Läs mer hos Uppsala Botaniska trädgård

tisdag 19 april 2016

Nässelsoppepremiär

nass2

Så kommer då äntligen den där aprilkvällen med lågt stående sol, då man förhoppningsfullt passerar sitt hemliga favoritnässelställe på hundpromenaden, och ser att nässlorna är perfekta. Lagom stora, lagom späda och legio.

nass1

Att man inte har något att plocka i och heller inga handskar gör inte ett dugg. Fingrarna pricklar så trevligt efteråt och vi hundägare har ju alltid somliga behållare med oss, eller hur!

DSC_5155n

Hur som haver, jag fick ihop nästan två liter tesslor där i solnedan. Här följer det recept jag brukar använda mig av. Det brukar räcka till fyra personer.

Skölj nässlorna noga i flera omgångar kallt vatten. Plocka bort skräp och grova delar.

Koka upp en halv liter vatten till två liter nässlor.

DSC_5156n

Lägg i nässlorna och låt dem koka i fem minuter.

DSC_5158n

Sila av kokvattnet, men häll inte bort det. Det ska användas i soppan.

DSC_5159n

DSC_5160n

Hacka nässlorna fint eller använd stavmixer. Hacka också cirka två matskedar gräslök.

Fräs en matsked smör med tre matskedar vetemjöl. Smula ned två kyckling- eller grönsaksbuljongtärningar. Späd med det avsilade kokvattnet plus en halv liter vatten till. Låt redningen koka ett par minuter.

DSC_5162n

Hårdkoka ett ägg per portion. Låt dem gärna umgås en stund innan de hamnar i soppan.

DSC_5163n

Tillsätt nässlorna till redningen och häll i en deciliter grädde. Man kan också med fördel mixa nässlorna direkt i soppan i det här skedet. Krydda soppan med timjan, nymalen svartpeppar och lite malen muskotnöt.

DSC_5165n

Servera soppan rykande varm med knäckemacka med god ost till.

DSC_5167n

Som dekoration har jag även lagt i ett par strån av vår egenhändigt uppkomna gräslök.

Life is good!

söndag 17 april 2016

Huru man kommer till Djursholms villastad

huru

Samfärdseln mellan hufvudstaden och den nya villastaden – Stockholms grönskande förstad, en stad med spridda landthus, midt i naturens sköte, bland väldiga ekar, vid stranden af glittrande fjärdar - är synnerligen bekväm, blott man vid afresan från den först nämde lyckligt och väl hunnit till »Stockholms östra», Rimbobanans station, ty dit är vägen dryg äfven för den som bor på Östermalm. Det torde dock ej dröja länge förr än Djursholm fått sin direkta järnvägsförbindelse med en jämförelsevis central punkt, nämligen Roslagstorg.

Men äfven nu går det lätt, blott man kommit in i den ångspårvagn, som från sagda station forslar oss till Djursholm och redan kl. 8.15 på morgonen gör sin första resa för dagen samt sedan pustar i väg kl: 9.45, 11.15 f.m., 2.30, 4, 5.30, 7.30, 9:15 och 11.15 e. m. Man har icke något besvär med att köpa biljett vid stationen, utan stiger omedelbart in i vagnen, där konduktören snart infinner sig och säljer biljett för enkel resa till 40 öre, för färd fram och till baka 60 öre samt för barn till 20 öre. En familjebiljett för femtio resor kostar 12 kr. 50 öre. Man kan ock köpa personliga månadsbiljetter, nämligen för tolf månader till 75 kr, för nio månader 60 kr, för sex månader 45 kr. samt för tre månader 25 kr. (Barn hälften). Den som med personlig biljett dagligen reser ut och in gör således resan för 10.3 öre. Det vill säga ungefär lika mycket som för en färd på Stockholms spårvägar!

vagnen

Också äro samtliga biljettpris billigare än på någon annan svensk jernväg. Från Djursholm kan man fara ännu tidigare på morgonen, nämligen redan kl. 7. Dagens öfriga tåg till Stockholm gå kl. 9 och 10.30 f. m. samt 12 middagen och 3.15, 4.45, 6.30, 8.30 och 10.15 e. m. -Man kan således nio gånger om dagen komma med järnväg från Stockholm till Djursholm samt lika många gånger från Djursholm till hufvudstaden. Lättare samfärdsel finnes väl icke i Sverige.

Den stora vagnen är rymlig och bekväm, afdelad i särskilda rum. Vägen är vacker. Man susar förbi Kräftriket och far mellan Norra Brunnsviken och den byggnad som Gustaf den tredje lät i italiensk stil uppföra åt Gustaf Mauritz Armfelt, det gamla svenska Frescati, där vetenskapsakademien nu har sin stora botaniska trädgård, ilar vid Ålkistan öfver Brunnsvikens förening med Värtan och passerar vid Stocksund utloppet af den vackra Edsviken - öfverallt trakter kända för sin naturskönhet. Djursholmsvagnen viker slutligen af från Rimbobanan och ilar fram på den nya villastadens egen järnväg, hvilken slingrar sig genom hela Djursholmsområdet, mellan Bifrost, Yggdrasil, Vanaheim, Baldershage och hvad de allt heta dessa kvarter med namn från den fornnordiska gudasagan.

hallplats

Mellan dessa kvarter skäres järnbanan, som går på den långa Stockholmsvägen, af Germaniavägen, Götavägen, Sveavägen m. fl. och vid Sveavägen är en anhaltsstation, der alla de Djursholmsbor stiga ur som bo i Midgård, norr om vägen, samt i Folkvang, Baldershage o. s. v. söder ut. De förra begifva sig upp åt den skogiga höjden, där två af Stockholms högskolas professorer, Viktor Rydberg och G. Mittag-Leffler, ha sina hem, och de som vända sig mot söder uppsöka sina bostäder - vid Sveavägens nedra del, där bl. a. ligger inbäddadt bland ekar Arlaryd, tillhörigt riksdagsmannen Ernst Beckman, och ännu närmare vattnet, direktör Sven Palmes vackra villa, Callio, uppförd på en höjd öfver Ekudden.

Ha Midgårdsfolket och de från Folkvang väl lemnat ångvagnen, fortsätter denna resan längre öster ut, mellan Odinslund och Jotunheim i norr samt Breidablik och Gandvik i söder, skär Auravägen och Danavägen, af hvilka den förra är en mycket lång väg, kommande ända från områdets nordligaste del och slutande först vid Stora Värtans strand mellan Ekudden och Aludden. Långt bort i öster är järnbanestationen invid Värtastranden och Svalnäsviken norr om Gamla Djursholm, den täcka, af enkefru Heurlin bebodda udden, där Johan Jolin under många år hade sitt sommarhem.

Norr om stationen byggas fortfarande villor i Lidskjalf, Ysäter o. s. v., och på den delen af området har prins Bernadotte köpt ett par tomter i en af de vackraste delarne af den öfver allt vackra nejden, öfver hvars skogstoppar Djursholms ärevördiga slott reser sina tinnar.

slott

När man från Stockholm anländer med järnbanan, har man tillfälle att se en stor del af Djursholmsområdet och banan är så väl beräknad i sin utsträckning, att den betjänar hela området. Äfven de från bansträckningen aflägsnaste villors invånare ha ej många steg att tillryggalägga för att från den punkt där de lemnat banan hinna sina hem.

Men det är t. ex. en vacker sommardag och man önskar fara sjövägen till Djursholm. Det är en färd som nog lönar sig, men den tager betydligt mera tid. Under det man med järnbanan icke behöfver mer än tjugu minuter till Sveavägen och ej fullt en half timme för att komma ända till Djursholms aflägsnaste punkt, fordras öfver en timme för att komma till områdets närmaste brygga samt ännu längre, om man önskar landstiga på slottsbryggan. Har man godt om tid, är det en präktig resa.

Man går t. ex. kl. 3 e. m. ombord å Ägir eller kl. 4 å Ran, hvilka bägge ångbåtar ligga vid Karl den tolftes torg och färdas den för alla stockholmare och ett stort antal af de främlingar som besöka vår hufvudstad välbekanta vackra sjövägen, stora segelleden förbi Blockhusudden och in på Lilla Värtan, passerar genom Lidingöbro samt mellan Lidingölandet och Tranholmen förbi Skärvik in i Stora Värtan och landstiger t. ex. på Ekudden.

Ägirs afgångstider på hvardagarne är kl. 3 och 7 e. m. och dess utom half 11 f. m. onsdagar och lördagar samt kl. 9 f. m. och 2 e. m. hvarje sön- och hälgdag. Ran afgår på hvardagarne kl. 4 e. m. och på hälgdagarne kl. 10 f. m. samt dessutom fyra dagar i veckan kl. 1/2 11 f. m. H varje söckendag kl. 1 e. m. afgår en ångbåt från Djursholm.

Ur Bilder och skildringar från Djursholms villastad. 1891.

skildringar

söndag 10 april 2016

Opp Amaryllis

Nu är det så dags igen.

Mina amaryllisar börjar blomma. Detta är nog den vackraste.

DSC_5106a

DSC_5108a

DSC_5110a

torsdag 7 april 2016

Blogga med Open Live Writer

olw

Jag har ju i många år bloggat via Windows Live Writer, och varit utomordentligt nöjd med det. Att blogga i Bloggers eget redigeringsverktyg har många gånger drivit mig halvt till vansinne. Det kan funka de gånger man lägger texten först och sen petar dit sina bilder, men om man som jag vill lägga upp bilderna först och sedan skriva så är det lögn i h-e. Bloggers redigeringsverktyg är knappast WYSIWYG och bilder och text far ikring som skållade troll. Alltså har jag layoutat mina inlägg i Windows Live Writer och sen publicerat till Blogger. Gott.

Ända till för ett par månader sen när det plötsligt inte gick att publicera längre. Jag försökte ladda om programmet gång på gång, men nej, det ville inte. Ut och sökte på nätet för att se vad som kunde vara fel. Ingenting fanns att läsa.

Så jag har stått ut med Bloggers trassliga redigeringsverktyg, för sluta blogga vill jag ju inte. Men jag har snudd på gråtit när jag sett hur bilder och radbrytningar hamnat lite hursomhelst. Jag jobbar ju gu’bevars som grafisk formgivare.

Idag, när jag hulkat lite extra över mitt sneda och vinda inlägg om Djursholms samskola, gav jag mig ut på en ny walk about på nätet för att se vad sjutton som kunde ha hänt med WLW. Och vad jag lyckats luska rätt på är att den sista lanseringen av Windows Live Writer släpptes 2012 och att den sen inte kommer att få några flera uppdateringar. Däremot släppte Microsoft källkoden fri i höstas och som ett resultat av detta släppte .NET Foundation Open Live Writer den 9 december 2015. Kanske ska jag vara glad att jag inte hittade den redan då, så jag slapp eventuella barnsjukdomar.

Hursomhaver, jag känner igen mig i mitt gamla kära verktyg och än så länge verkar det fungera till belåtenhet. Vi får väl se om jag får anledning att svärja längre fram.

Om du, likt mig, gråter blod över Bloggers redigeringsverktyg eller saknar Windows Live Writer, testa OLW och berätta gärna vad du tycker. Det lär i nuläget funka för WordPress, Blogger, TypePad, Moveable Type och DasBlog.

Du hittar det här

onsdag 6 april 2016

Djursholms samskola

Djursholms samskola startade redan 1891 och då med lokaler i Djursholms slott. Lokalerna blev med tiden alldeles för trånga och det beslöts att en ny skola skulle byggas. Arkitekten som anlitades hette Georg Alfred Nilsson (1871-1949).

Georg Alfred var redan då en känd och anlitad skolarkitekt, med bland annat Sundbybergsskolan (1900-1918), Matteusskolan (1901-02), Adolf Fredriks skola (1907-10) och S:t Olofsskolan (1908), alla i Stockholm, på sin meritlista. Dessutom ritade han Hultsfreds järnvägsstation (1902) och Oskarshamns järnvägsstation (1906).

Han ritade först på två olika förslag till nya skolbyggnader. Det ena där slottet skulle förses med kompletterande skolpaviljonger, det andra en helt ny skolbyggnad på höjden nordväst om slottet. Alternativet med den helt nya placeringen av skolbyggnaden valdes och beslut om byggstart fattades i maj 1907.

Den östra flygelbyggnaden, som skulle innehålla facksalar för naturvetenskapliga ämnen, den typ av lokaler som totalt saknades på slottet, stod klar redan 1908. Invigningen av hela skolan ägde rum i oktober 1910.

Det här är arkitektur som jag tycker om. Mina ständiga gamla käpphästar: omsorg om materialen och fantasi.


Arkitektens egen skiss av skolan. Lägg märke till att tornbyggnaderna
bytt plats i verkligheten. I det ena tornet fanns växthus, i det andra observatorium.








Byggnaderna har flera små underfundiga dekorationer.
Man ser dem inte med en gång, utan först när man tittar efter noga
.


Bland annat finns den här huggna linjen runt om hela stenfoten.
Den måste ju huggits dit när grunden redan lagts.




Eller den här handen som griper tag i/håller upp burspråket. Ha!


Huvudingångens vindfång innehåller också många roliga
detaljer av kakel och sandsten.









Högst upp i västra tornet ett observatorium. Det användes senare av en
astronomisk förening som höll till där ända in på 1970-talet.


De många roliga småtornen och takryttarna var (är?) till för skolans ventilation.

Dessa magnifika fönster, ett på var sida om en utbyggnad på skolans
baksida, kan tänkas innehålla...  aulan? Jag måste försöka ta mig in i huset
och komma åt lite interiör.

Baksidan av skolan liknar förvånansvärt nog en innergård i ett stadskvarter.


En byst av Viktor Rydberg,  samskolans förste inspektor, pryder skolgården. Dock var han aldrig inspektor i den "nya" skolan utan då samskolan huserade i Djursholms slott. Bysten stod också vid slottet till en början. Rydberg gick bort 1895.

Idag finns Viktor Rydbergs Samskola i den fina byggnaden.

Fakta från Minnesskrift om Djursholms samskola Läsåren 1891/92 - 1981/82 utgiven av samfundet Djursholms Forntid och Framtid.