fredag 14 augusti 2015

Borgviks bruk

DSC_2593b

Så kom jag då äntligen hit i dagsljus. Till Borgviks bruk som syster Ninna och jag åkte igenom i skymning för ett par år sedan, då det knappt gick att se någonting. Än mindre hitta någonstans att parkera en husbil.

DSC_2598b

Nu ligger det gamla bruket här som ruin och minner om fornstora dar då platsen var strategisk mitt emellan stora skogar, gruvfält och den öppna vattenvägen ut mot Vänern. När det begav sig på 1800-talet fanns här järnmanufakturverk, stångjärnssmedja, masugn, bessemerverk, valsverk, ångsåg, snickerifabrik, herrgård, arbetarbostäder, skola och postkontor. På sin tid den största bruksorten utanför Bergslagen.

Borgvik_iron_works_Grums_Sweden_002

Dessutom går här en älv, Borgviksälven som den kallas idag, Värman som den hette då, som utgjorde grundförutsättningen för kraftförsörjningen till bruket.

Älven hette Värman för att den aldrig frös till på vintrarna, och den avvattnar sjön Värmeln till Vänern. Det sägs att det är härifrån Värmland har fått sitt namn. Värmland, värmarnas land. Men jag begriper inte varför älven inte fick fortsätta heta Värman utan skulle byta namn till Borgviksälven.

DSC_26081 

DSC_26082

De två bilderna ovan kommer från en informationsskylt på plats.

DSC_2609b

Kvar idag av det en gång så stora järnbruket är stenmurar, dammanläggningen och själva masugnen.

DSC_2612b

DSC_2619b

Rostugnen finns inte längre kvar, men dess grund är markerad med en tegelring i masugnens närhet. Tegelstenar från Höganäs.

DSC_2618b

DSC_2624b

I den här vattenrännan snurrade en gång vattenhjulen som drev bland annat malmkross och blåsmaskin. När jag stod här den här varma julieftermiddagen, kunde jag i min fantasi höra hjulens plaskanden och larmet från hammare och ugnar.

DSC_2626b

Idag är bruksruinen en välbesökt och välskött plats med värdshuset Kungskvarnen och museum alldeles intill.
 
DSC_2594b

DSC_2627b

6 kommentarer:

  1. Det finns mycket kvar att upptäcka i Värmland...

    SvaraRadera
  2. På något vis sätter ruiner alltid igång fantasin. Dessutom är de vackra i sitt förfall.
    Gillar den första bilden lite extra och likaså den tredje nerifrån. Så sköna valv!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, jag vet inte riktigt vad det är med ruiner... Och valv är fascinerande. Denna helt självbärande konstruktion.

      Radera
  3. Maria du har en förmåga att skriva så att man tror att man är där. Tack! :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh, tack! Då har jag uppnått precis det jag ville. :-)

      Radera

Det är alltid lika spännande att få veta vad någon tycker. Markera Namn/URL om du inte har något Google- eller Bloggerkonto. Har du ingen URL så räcker det att fylla i namn. Eller alias. Du kan vara anonym också om du vill.