fredag 28 mars 2014

Gasklockan vid Sabbatsberg

I början var Stockholm en mörk stad. Efter mörkrets inbrott var det svart på gatorna. Först vid mitten av 1700-talet började hamp- eller rovoljelampor sättas upp med början på Riddarholmen. Dessa lyktor kallades allmänt vargögon.

640px-Lykttändare_1790

Så här skriver morfar i sina memoarer:

“Stockholms gasverk hade visserligen den 1 juni 1884 övertagit driften från det gamla "Gaslysnings-aktiebolaget i Stockholm", verksamt sedan 1852, och gasverkets lyktor brunno ju med gas.

Men häruppe i dessa "utkanter" voro de nya fina gaslyktorna ännu inte allmänt installerade, utan man fick ännu rätt länge nöja sig med de gamla rovoljelamporna eller på sina håll med gasoljelampor.

Dessa enkla ljuskällor kallades vanligen för "vargögon", emedan de blinkade så sömnigt på långa avstånd från varandra.

Det fanns på denna tid särskilda lykttändare, som gingo omkring var och en på sitt distrikt och både tände och släckte gatlyktorna. Jag minns ännu så tydligt, hur de knogade ikring dessa lykttändare, försedda med ett litet spö med en krok i änden.

Ofta såg man lykttändaren komma kånkande på en stege, som han måste använda för att komma åt att putsa lyktglasen, som måste vara skinande blanka. På Fjällgatan hade vi dock de nya gaslyktorna, som dock även de måste både tändas och släckas.”

På 1850-talet började gas användas. Stockholms första gasverk, Klaragasverket, stod klart 1853. Det var beläget vid Klara sjö, i stort sett på platsen för nuvarande World Trade Center.

640px-Klaragasverk_1903

Tre gasklockor fanns redan på området, men när gasnätet byggdes ut räckte inte dessa till. Man blev tvungen att bygga inte mindre än två klockor till, den ena vid Norra bantorget och den andra vid Sabbatsberg.

640px-Stockholmgas_1883

Gasklockan vid Sabbatsberg stod klar 1884 och ritades av Valfrid Karlsson och P.E. Werming.

karta_1909

Ganska snart stod det klart att Klaragasverket inte skulle räcka till för stadens behov och därför byggdes det stora Värtagasverket i Hjorthagen, som stod klart 1893. Klaragasverket lades ner 1919.

SSM0013397_a

640px-Sabbatsbergs_gasklocka_1960-tal

Däremot var gasklockan vid Sabbatsberg i bruk ända till 1953.

Först 1970 revs den vackra klockan, under protester, för att ge plats åt bostadshus.

Klicka på bilderna för källa.

6 kommentarer:

  1. Hur kunde man riva den vackra klockan? Vojne, vojne, vilka dumheter som har begåtts när man planerar städer. Och nybyggnationer.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jodu. Om man bara kunde begripa hur de tänkte. Och tänker...

      Radera
  2. Kommer att tänka på Fogelströms romanserie om Stockholm. Läste den för ca 100 år sedan. Annars är inte Sthlm min stad, hittar inte och känner mig allmänt vilse. Men i Gbg debatteras den gamla gasklockans vara eller icke vara. För egen del har jag inga problem med den - att den rivs alltså. Den är gräsligt ful, vilket inte Sabbatsbergs gasklocka är eller var - ser jag, faktiskt ganska vacker.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den där gamla Göteborgska kaffeburken har man ju åkt förbi hundratals gånger. Den är inte vacker med den hör liksom dit. Skulle kännas konstigt om den försvann. Men det är klart. Göteborg är ju inte "min" stad...

      Radera
  3. Intressant inlägg. Jag minns den där gasklockan och att det var protester när den revs. Men tänk att det var 1970 - så länge sen! How time flies!
    Nu får vi i alla fall hoppas att dom sparar Bobergs gasklockor borta vid Hjorthagen och hittar på nån nu användning för dom.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hua! Skulle Bobergs klockor ligga risigt till, åker jag dit och kedjar fast mig.

      Radera

Det är alltid lika spännande att få veta vad någon tycker. Markera Namn/URL om du inte har något Google- eller Bloggerkonto. Har du ingen URL så räcker det att fylla i namn. Eller alias. Du kan vara anonym också om du vill.