Återbesök hos herr A Pictor

I går kväll fick jag ytterligare ett tillfälle att i lugn och ro titta på Albertus Pictors målningar i Täby kyrka. Jag var ju där i augusti förra året, men hade då inte vare sig tid eller möjlighet att komma målningarna så nära inpå livet.



Den här gången kunde jag både komma närmare och få veta lite mera. Bilden ovan föreställer David med Goliats avhuggna huvud.

De här målningarna tvekar inte direkt för att visa vare sig himmel eller helvete och vad som kan hända omfall man avviker från den rätta vägen.



Kyrkan är fylld av dessa slingrande växtornament. Nästan som att titta upp i en frodig djungel befolkad med en mängd bibliska figurer. Nackspärrskonst.



Här utsätter den lede Jesus för frestelse. En riktigt ful fan.



Männen med druvklasen. De är de spejare som Moses sände ut i öknen för att se om hans folk var på rätt väg. De återvände med en druvklase så stor att den måste bäras på en stång. Jesus liknade sig ibland vid en druvklase, anspelande på att han var den rätta vägen.

I underkant på bilden ovan syns guldkalven. Den som det dansades kring. Vanligtvis står kalven upp på den här typen av bilder, men här fick uppenbarligen inte benen plats eftersom nästa fält kom ivägen. Därför avbildades kalven liggande.



Mera slinger. Vackert. Svulstigt. Frodigt.



Fönstren på söderväggen gjordes större efter att kyrkan dekorerades och det fick till följd att målningarna skadades eller försvann. Man kan svagt ana bilder och får gissa sig till vad som funnits där.



Jag kunde också komma den berömda schackspelet med döden lite närmare. I textremsan ovanför står "Jag spelar dig matt". De här figurerna sitter inklämda i trappan upp till läktaren. Förra gången jag var här var grinden låst och jag kunde bara snika mig in med kameran.



De olika språkbanden som finns invid målningarna har nu blivit rengjorda, analyserade och tydda och finns utgivna som en bok tillsammans med målningarna.



Ormen, med krona på huvudet, erbjuder Eva av den förbjudna frukten. Just den här målningen sitter uppe ovanför läktaren och nederdelen, bland annat med ett livshjul, försvann vid läktarbygget.



Skuld- och skamhörnan. Profeten Elisha blir hånad av ynglingar och raskt kommer björnar och äter upp ligisterna som straff. I rutan bredvid ligger gubben Noa och sover ruset av sig (mycket vin, ja - mycket vin, ja - detta gjorde han...) och hans söner står runt om och skäms. En av dem har påpassligt lagt sin rock över gubben, eftersom han ju blottade sig.

Flera av bilderna berättar om händelser i Gamla testamentet som förebådar händelser i Nya testamentet. Nedanför dessa två målningar finns en som visar hur Jesus hånas inför korsfästelsen och får sin törnekrona.



Som förlaga till sina målningar har Pictor använt Biblia Pauperum, de fattigas bibel, som var en bildbibel som sammanställdes på 1200-talet för icke läskunniga.




En av kyrkans väktare - en hund, med den vegetativa svansen slingrande upp efter väggen.



Den nya orgeln från 1994 skymmer tyvärr en hel del av målningarna. Jag förstår inte riktigt varför det promt skulle sättas dit en sådan bamse. En mindre orgel och större möjlighet att se målningarna bakom tycker jag hade varit bättre.



Sålunda smög jag ut i septemberkvällen full av 1400-talstankar. När jag passerade långhuset såg jag framför mig kvällens sista bild. Det växer där inne. Växer och myllrar och tisslar och tasslar. När vi inte ser pratar de med varandra. Alla Albertus figurer.

För mera fakta om Albertus Pictor och kyrkan, se mitt förra inlägg om Täby kyrka.

Klickvärda är de, alla bilderna!