Träd och gren, blad och sten
Det finns någonting i den här färgskalan som jag älskar. Den får mej att känna lugn ända in i själen.
Märkligt då att jag envisas med att klä mej i svart... Feghet? Sorg? Vana? Varför klär sej reklamfolk, musiker, arkitekter och annat löst folk alltid i svart? Ett sätt att visa tillhörighet? Vara svår? Dyster?
Märkligt. Jag kan inte svara på det...
Ja, det är märkligt med denna svarta konformism. Det kan inte bli fel så jag kör med svart liksom...
SvaraRaderaFärgerna på dina bilder är verkligen lugna och harmoniska. Jag associerar till det brittiska märket Mulberry. Eller kanske till den engelska landsbygden generellt.
Svart är en glad färg!
SvaraRaderaEller åtminstone grått...
Jag måste få berätta om den lille pojken som beställde en byggsats till en helikopter, målad i glada färger. Paketet kom, och pojken packade förväntansfull upp sin helikopter. Den var grå. Med tårar i ögonen frågar pojken då sin mor: -Mor, är grått en glad färg?
SvaraRadera