onsdag 22 juni 2011

Munthes Hildasholm

_DSC1011hh

Hildasholm, eller Stengården som den kallades från början, utanför Leksand har stått på önskelistan över utflyktsmål ett bra tag. Så vad vore väl bättre när man åker Siljan runt med husbil, än att stanna till här?

_DSC0983hh

Vi beslöt att inte titta inuti, men vovven var välkommen i trädgården, så det fick bli lite trädgårdsspaning och insupande av atmosfär istället.

_DSC0985hh

Stengården stod klar 1911 och ritades av arkitekten Torben Grut, som också ritat Solliden på Öland och Stockholms stadion. Beställare var läkaren Axel Munthe och och enligt traditionen sägs hans hustru Hilda fått huset i morgongåva.

_DSC0986hh

Det användes i stort sett enbart som sommarhus av Hilda och parets söner Malcolm och Peter. Äktenskapet var inte lyckligt och Axel och Hilda levde åtskilda men skiljde sig aldrig. Mor och söner bodde resten av året i England, som var Hildas fädernesland. Först efter Hilda Munthes död fick Stengården namnet Hildasholm.

_DSC0987hh

Här vid kanten av Siljan i branterna ner mot sjön anlade Hilda ett antal trädgårdsrum med fantasieggende namn; Påfågelsträdgården, Enbusketrädgården, Den nedsänkta trädgården, Lövgången, Munthes grop, Rosenträdgården, Fontänträdgården, Brunnsträdgården med flera… Bara dessa namn lockade till ett besök här.

_DSC0988hh

_DSC0989hh

Fyra melankoliska statyer står och blickar ut över Siljan på husets sjösida.

_DSC0993hh

Påfågelsträdgården – av förklarliga skäl. Med solur.

_DSC0994hh

Man tar sig till de olika trädgårdsrummen via vindlande stigar och trappor. Upp och ner mellan ravinerna ner mot Siljan. Rätt vad det är öppnar sig en glänta där något händer; ett lusthus, en brunn, ett numer fallfärdigt litet tempel. Eller bara en liten putto på en stensockel.

_DSC0996hh

Vid vårt besök (den 5 juni) tedde sig de små trädgårdarna en smula kala. Förhoppningsvis hade blomsterprakten bara inte kommit igång ännu. Jag tror att ett besök en månad senare kan te sig helt annorlunda.

_DSC1005hh

Fontänträdgården. Inga blommor. Inget vatten i fontänen.

_DSC1007hh

Ekotemplet. Ja, det lutar. Bortanför kättingen i fonden eroderar marken och stupet nedanför ville ingen av oss gå särskilt nära.

_DSC1009hh

_DSC1008hh

Brunnsträdgården: I botten låg slantar i en liten skvimpa vatten. Det stack upp humle runt de gröna bågarna runt om.

Vi fick oss en bra promenad alla tre och hade vi velat så hade vi kunnat ta oss en fika i det lilla utecaféet vid ingången. Vi avstod. Dels hade vi just ätit frukost och dels var det tämligen välfyllt av en stor besöksgrupp.

Vi köpte vykort och fortsatte mot sydost, bort från Siljan.

Hildasholm har en bra och informativ hemsida, där du kan läsa mycket mer om huset, dess forna invånare och dess nutida liv.

2 kommentarer:

  1. Interiören är intressant - även om det är övermöblerat och en gnutta plottrigt. Men när jag var där hade vi en fantastisk guide, som verkligen gjorde besöket minnesvärt. (Även om jag i dag inte minns så mycket av vad hon berättade).
    Alla som var med på visningen var förvånade när turen var slut. Den över timmen långa turen kändes mer som tio minuter!
    Margaretha

    SvaraRadera
  2. em: Ja, jag förstod att vi missade något, men vi kunde inte låta Emser sitta i bilen en så lång stund till. Solen sken och det var kvavt ute. Alternativet hade varit att en av oss hade fått låta bli medan den andra gick, och så ville vi inte heller göra. Det får bli nästa gång. Så har vi något kvar...

    SvaraRadera

Det är alltid lika spännande att få veta vad någon tycker. Markera Namn/URL om du inte har något Google- eller Bloggerkonto. Har du ingen URL så räcker det att fylla i namn. Eller alias. Du kan vara anonym också om du vill.