Stockholms stadshus - Vid dess invigning Midsommarafton 1923

I min iver att lära mer om Stockholms stadshus har jag lånat in mycket av det som gick att få tag på runt om i Storstockholms bibliotek. Mycket spännande läsning blev det och den bok som gav allra mest var ett inbundet exemplar av de skrifter som gavs ut till invigningen 1923.

Jag var bara tvungen att ta några bilder av det vackra bandet, med sina marmorerade sidor och snitt.

"En beskrivning under redaktionell ledning av Johnny Roosval samt Knut A. Tengdahl, Rob. Ekman, Henrik Kreüger och Gunnar Tisell." Boken består av tre delar: Del 1. Historia och byggnadskonst, Del II. Teknisk beskrivning och Del III. Smyckande konst.

Den del som jag läste mest noggrant var del II - Teknisk beskrivning. Jag älskar att titta på planer och ritningar. Få förklaringar på hur ventilationen fungerar och se hur grundpelarna gjöts för det stora tornet. Borde jag blivit ingenjör? Visst nej, jag kan ju inte räkna...

Stora tornet kom att hamna utanför dåvarande strandlinjen och och till dess väldiga tyngd dög inte pålning, utan det vilar på åtta kraftiga betongpelare med en diameter på 4,8 meter.



"Stadshusets tegelformat är 270x130x95 mm. (...) Den slutliga leveransen skedde genom Lina tegelbruk vid Södertälje och bestod av 6 650 000 maskinslaget à 44.50 kr pr 1000 st. samt 600 000 handslaget tegel à 72 kr pr 1000 st. Sedermera beställdes ytterligare en del tegel, och totala tegelleveransen kan beräknas till c:a 7 000 000 maskinslaget och c:a 1 000 000 handslaget tegel."



" I samband med tornet utfördes en del intressanta valvkonstruktioner av tegelmurverk. Främst må nämnas 'De Hundrades Valv' bestående av valvkappor mellan strålar. (...) Ovanför De Hundrades Valv har utförts ett större kupolvalv, som återfinnes å fig. 32."

"De Hundrades Valv (...) värmes med varmluft på sätt fig. 53 antyder. Från rummets nedre del går en stor luftkanal vertikalt upp ett gott stycke över huvudvåningens golv. Denna kanal utmynnar i ett mindre rum, i vilket befinner sig ett Junkerbatteri för ånga. (...) I förbindelse med en fläkt lämnar den stora massor varm luft. I detta fall inblåses den varma luftströmmen från batteriet genom en rund öppning i tornrumsväggen."

"Bjälklagen i Tornets övre delar äro utförda med varandra korsande balkar av armerad betong. En kvadratisk öppning har lämnats i mitten. Se fig. 41. Motsvarande öppning i mitten finnes utförd genom hela tornet, således även i tegelvalven, för upphissande av klockor eller nedfirande av dylika för reparation."

Lägg märke till hörnkonstruktionen på tornplanen! Så var det tänkt från början att hörnen skulle se ut. Östberg ångrade sig när tornet var i stort sett klart, och hade murare att hänga i korgar för att mura igen vecken. Och jo. Det blev finare så.



Under många år har jag räknat månskäran som min symbol, så det är väl inte särskilt konstigt om jag inte skulle tycka om den stora, förgyllda skäran på Södra trappans torn.









Stadshusets sanitetstekniska anordningar "... alla urinoarer är av ny typ med breda, i golvet nedsänkta rännor och från toalettrummen osynliga automatiska spolcisterner. Rännorna i golven äro av brunglacerat lergods av Höganäs & Billesholms A.-B:s fabrikat. Vattenklosetterna äro av vanligt slag med skålarna av fajans tillverkade av Rörstrands Porslinsfabriker."



Stadshusets uppvärmning och ventilation "Fläktar höra emellertid ej till de mest önskvärda apparater som stå en värmetekniker till buds. De medföra drift- och underhållskostnader, fordra passning och åstadkomma lätt buller. Den sistnämnda svårigheten har man lyckats undvika i stadshuset. Alla fläktmotorer stå på grovt byggda trästativ, vilka vila på ett golv, som i sin ordning uppbäres av en låda, fylld med sand. Mellan motorn och stativet är tjock maskinfilt."

Vilken fantastisk bok! Dels är det spännande att läsa om hur det hela är byggt och uttänkt och dels är språket helt underbart. Ta bara den här meningen ur kapitlet om ventilation: "...Jämnlöpande med luftens fördärvande genom andningsprocessen följer också samma verkan av transpirationsprocessen, som gör sig märkbar genom det känsliga organ vi äga uti lukten." Detta apropå ventilationens vara eller icke vara i Rådssalen. Det du, Regina!

Stadshuset invigdes midsommaraftonen 1923. Då var mor tre månader gammal och bodde i Bromma. Nog måste morfar - bergsman som han var - följt stadshusbygget med intresse? Men vi har hittills inte sett en enda rad om stadshuset i morfars memoarer... 

 

 

Första gången publicerat 31 januari 2010.