torsdag 20 december 2012

Att det aldrig går över…

l11

Idag för 24 år sedan lämnade far den här världen. Fyra dagar före julafton och hela tillvaron ställdes på ända.

Det känns inte som igår, men det är som det bara skulle vara några år sedan. Bara några år sedan jag fick se hans kära ansikte, höra rösten, följa honom i skog och mark. Höra honom läsa Selma Lagerlöf på bredaste värmländska. Se glimten i hans varma ögon.

Han var djurens, skogarnas och jordens man, far - och han har lämnat ett svidande tomrum efter sig.

Frid, frid, frid över ditt minne – Älskade!

10 kommentarer:

  1. Hur skulle det kunna gå över? Från den stund vi föds så är vi ju för evigt sammanlänkade med dessa kära. De som gett oss kärlek, trygghet och uppskattning i överflöd.

    Min älskade mor somnade in den 5 december för 23 år sedan, begravningen var den 19 december. Det var en fruktansvärt tung och sorgsen jul. Precis som tio år tidigare när far gick bort i november. Och för tolv år sedan bröts syskonringen när min storebror hastigt avled i oktober. Årets sista tre månader har varit mörka, på mer än ett sätt.

    Ingenting blir sig likt igen och kring juletid känns saknaden extra svår. Men jag är så glad och tacksam för de fina barnaåren och alla fantastiska jular. Vackra minnen är som skimrande juveler – de finns där att ta fram när det är känns som mörkast.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du skriver så fint, Annica. Med sådana minnen, hur skulle det kunna gå över?

      Radera
  2. Svar
    1. Det kan inte jag göra, så jag får skriva istället. Tända ett virtuellt ljus.

      Radera
  3. Förstår hur det känns.Kommer ihåg hur jag som liten alltid blev glad när din "Pappi" var hemma när jag kom på besök.Han busade med oss barn o bjöd på sej själv.En trygg o klok far i en alldeles underbar varm o kärleksfull familj.Gå ut och hugg dej en gran till hans minne.Många kramar Hanne

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det gläder mig att du fann vår familj så varm och kärleksfull. Och som du vet var du alltid välkommen!

      Radera
  4. Saknaden försvinner aldrig - vet precis hur det känns....

    SvaraRadera

Det är alltid lika spännande att få veta vad någon tycker. Markera Namn/URL om du inte har något Google- eller Bloggerkonto. Har du ingen URL så räcker det att fylla i namn. Eller alias. Du kan vara anonym också om du vill.