onsdag 19 oktober 2011

Aigues Mortes

_DSC0273am

På vår resa längs den franska kusten på väg in i det legendariska Camargue, kom vi in i en liten stad med ett myller av kanaler. Plötsligt tornar en hög mur med kraftiga sidotorn upp sig längs vägen. Detta såg så spännande ut, att vi beslutade oss för att stanna till.

_DSC0272am

Den lilla staden heter Aigues Mortes (från occitanskans Aigas Mòrtas, dött vatten) och ligger i kanten av det gamla Rhonedeltat vid Camargue. Det har dikats och grävts och floden har ändrat sitt lopp ett antal gånger, så nu för tiden ligger staden en bit från själva kusten.

Alldeles intill ligger jättelika saliner där man utvinner salt, troligtvis är det därför staden fått sitt namn. Vattnet runtomkring var så salt att inget kunde leva där.

Förresten funderade jag ett tag på om de små utbyggnaderna på tornen var hål där man hällde heta, obehagliga saker på angripare eller om de rent av var... dass. Ett liknande bygge (bevisligen dass) finns på en murvägg på Läckö slott. Eller kanske man faktiskt kissade på sina fiender... Illa nog.

_DSC0288am

Den 1650 meter långa muren byggdes på medeltiden som försvarsmur runt staden och jag kan tänka mig att den för eventuella angripare måste ha tett sig tämligen ointaglig.

_DSC0274am

Men döm om min stora förvåning när vi tittade in genom den stora porten och fick se en helt levande, pittoreskt liten stad där inne. Jag vet inte vad jag väntat mig... kanske ruiner... men inte det här.

_DSC0275am

Allt är välhållet, välstädat och välmående och som man också kan förvänta sig - tjyvtjockt med turister. Bland annat denna synnerligen välsorterade konfektyrbutik. Fullständigt uppåt väggarna, som ni kan se.

_DSC0280am

Eller vad sägs om en affär för enbart vita kläder?

_DSC0281am

_DSC0282am

Den lilla kyrkan, Chapelle des Penitents Gris, med sin märkliga korsprydnad - korsade händer och fötter.

Förresten hittade jag ett inlägg om Aigues Mortes hos bloggvännen Jorge på Bloggen om Languedoc, när jag letade fakta till det här inlägget.

_DSC0284am

Detta höga "fönster" måste ha använts som skottglugg. Lätt att sikta inifrån, svårt att pricka utifrån. Vackert för oss fredliga nutida besökare. Vi såg också hur folk gick omkring uppe på murarna och det måste vara via en sådan här trappa man kunde ta sig upp dit.

_DSC0286am

På båda sidor om en av de stora portarna i muren satt dessa magnifika jellon på vakt. Nåde den som, med ont i sinnet, försökte ta sig in. Frågan är om de inte kunde spotta beck och brinnande tjära också...

_DSC0285am

Nästa gång vi kommer förbi här, ska vi utforska stället lite närmare...


Visa större karta

2 kommentarer:

  1. Hej Mira, det är roligt att följa med på er resa.

    Vi har mycket kvar att upptäcka här efter 1 1/2 år i Languedoc; till Aigues Mortes har vi inte tagit oss än. Men det känns bara bra att det finns mycket kvar att se :-)

    Det finns både salt och ris från Camargue i vanliga mataffärer,så det brukar vi köpa; "närodlat" är gott!

    SvaraRadera
  2. Karin: Tänk så mycket spännande ni har kvar! Åh, jag skulle älska det. Här är vi nere i ett par veckor med husbil och vi ville hinna med allt! Det blev mycket bilåka, och vi hann med en tusendel...

    Dessutom borde vi köpt med oss mycket mera mat, nu när vi ändå åkte...

    SvaraRadera

Det är alltid lika spännande att få veta vad någon tycker. Markera Namn/URL om du inte har något Google- eller Bloggerkonto. Har du ingen URL så räcker det att fylla i namn. Eller alias. Du kan vara anonym också om du vill.