Strömsholms slott
Återigen har då syster Ninna och jag givit oss iväg på sommartur. Vårt första stopp på årets tur blev Strömsholms slott i Västmanland. Ett av de åtta svenska slott som räknas till de kungliga och står till kungens förfogande.
Här på platsen – en bit söder om Västerås, invid Mälaren – har legat befästa gårdar och borgar sedan medeltiden.
Men det var änkedrottning Hedvig Eleonora som 1669 lät bygga om den gamla Vasaborgen till det som finns här idag; ett barockslott efter Nicodemus Tessin den äldres ritningar.
Kvällen var varm, för att inte säga kvav, och slottet tronade mitt i soldallret som en ganska dyster stenkoloss, trots sin vackra, gula färg. Stramt, betraktande, tungt slott.
Klippta häckar av thuja, buxbom och liguster i strikta former förstärkte intrycket av fyrkantighet och värdighet. Det verkade torrt. Dammigt. Trött. På framsidan var gräset inte ens klippt, utan spretade rufsigt åt alla håll. Vill du se en lite roligare bild av Strömsholms slottspark, kika då in på Slottsträdgårdsmästarens spaning från 2009.
Det enda som jag fann livfullt och spännande på platsen var att slottet tronar på en liten ö mitt i den strömmande Kolbäcksån. Vatten på alla håll. Viskande prassel och svalka. Och lite längre bort… Mälaren.
Från Strömsholm är det inte långt till kraftverket i Westerqvarn...
SvaraRadera