fredag 24 juni 2011

Mossgruvan i Norberg

“Hvar och en som nu för tiden besöker Norberg, söker sig väl upp till den gamla Mossgruveparken, som ger en oerhördt förtätad stämning av gammal bergslag och forna tiders gruvbrytning.

Naturen har numera med riklig vegetation läkt såren efter den gamla gruvbrytningen, så att där är verkligt "naturskönt", åtminstone för en så gammal bergslagsälskare som jag. Hela Mossgruveparken är ju full av gamla vattenfyllda gruvor. Jag har väl inga synminnen kvar utav, hvar precis den då bearbetade gruvan låg. Emellertid minns jag, att vi gingo ner i gruvan i ett gammalt mörkt hål där den 90 meter djupa stegväggen var lodrätt fastgjord vid bergväggen.”

Så inleder morfar sin spännande berättelse om ett vådligt äventyr som han var med om 1903 som ung bergskoleelev.

Fullt så vådliga äventyr råkade inte hans dotterdotter ut för när hon besökte Mossgruveparken 108 år senare, men jag kunde ändå se scenariot framför mig, höra slagen från hammare och hackor och morfars dämpade svordomar när han blev trampad av järnskodda kängor där på den vindlande stegen.

_DSC1028m

_DSC1043m

_DSC1032m

När vi åkte in i Norberg kom jag faktiskt inte ihåg att det var här den gamla Mossgruvan låg, så det var med förväntansfull spänning som vi till slut letade rätt på den. Kvällen var stilla och det var inga andra besökare där än vi. 

_DSC1027m

_DSC1023m

Klicka på bilden så kan du läsa texten.

_DSC1029m

I gruvhålen blänkte vattenytan långt där nere, och vattnet var så där stilla och svart som bara riktigt djupa vatten kan vara. Man förstår att pumpar och konstgångar måste gå oavbrutet för att hålla vattnet borta och gruvgångarna torra. Och långt där nere, under jorden i mörkret, där männen en gång slet i sitt anletes svett, där lever nu endast vattnet. Det kvävande, mörka. Som en enda enhetlig, kall kropp med tentakler i alla gruvgångar.

_DSC1031m

_DSC1033m

Klicka på bilden så kan du läsa texten.

_DSC1042m

_DSC1034m

Och de gamla byggnaderna står kvar och minner om en Sveriges storhetstid, med liv och rörelse och arbete. Slit och strävan. Lycka och olycka. Rikedom och fattigdom.

_DSC1035m

Lavar, schakt, gruvsalar. Det låder en mäktig klang vid dessa ord.

_DSC1038m

Och vill du läsa hela morfars berättelse om det vådliga äventyret i Mossgruvan, så kan du göra det här.

4 kommentarer:

  1. Och vilka vackra byggnader se'n!
    Vilken tur att de är bevarade - och kommer att bevaras!
    Margaretha

    SvaraRadera
  2. På 70-talet bärgade man flera gamla bilar ur ett av gruvhålen.
    Jag kan inte låta bli att undra vad som finns gömt i samtliga gruvhål idag.

    SvaraRadera
  3. Vilka fina bilder för en gammal gruvälskare. Jag har alltid varit jättefascinerad av-just gruvor, både det dom finns ovan och nedan jord.
    Hela Bergslagen är ju underbart.
    Glad midsommar på dig också!

    SvaraRadera
  4. em: Ja, allt var välhållet och i gott skick. Sånt är glädjande att se...

    Skaffaren: Det finns nog både ett och annat. Väldigt effektiv soptunna...

    Lisette: Åh! Gillar du också gamla gruvor? Har du någon du kan rekommendera?

    SvaraRadera

Det är alltid lika spännande att få veta vad någon tycker. Markera Namn/URL om du inte har något Google- eller Bloggerkonto. Har du ingen URL så räcker det att fylla i namn. Eller alias. Du kan vara anonym också om du vill.