måndag 6 december 2010

Podium, Rondo och Lampa med lase

ikea

Det fanns en tid på världen då jag kunde i stort sett vartenda ett av IKEA:s produktnamn utantill. Och som ni vet, så finns det rätt många. Orsaken till detta till synes värdelösa vetande var - i alla fall inte just då - särskilt värdelöst. Jag jobbade nämligen där.

I sju hela år och lite till jobbade jag på det stora möbelföretaget. I Älmhult. Jo. Jag gjorde katalog. Och nu fyller IKEA-katalogen 60 år.

Jag jobbade inte som fotograf, konstigt nog, utan som inredare/dekoratör. Jag kommer fortfarande ihåg den där gången jag beskäftigt knatade uppför stegen till storformataren och tog en polaroid, bara för att kunna se hur interiören jag jobbade med tog sig ut på bild. Jag blev inkallad till chefen. Inredarna TAR INTE polaroider, fick jag veta. Inredarna RÖR INTE kamerorna över huvud taget! –Jamen, sa jag. Jag ÄR ju fotograf… Det kändes konstigt att inte få… Senare fick jag dispens. När de lärde känna mig och förstod vad jag gick för.

ikea 001

Alla bilder togs på storformatdia och studion hade stor, egen, framkallningsmaskin och en enorm bildbank. Killarna i bildbanken var oerhört duktiga och det var inte mycket de inte kunde. Ändå hände det att de kom och frågade mig. En del bilder återanvändes, och då gällde det att komma ihåg vad grunkan hette. Döm om min förvåning när jag vid en sökning hittade en bild på en skomakarlampa med broderad duk som hade fått namnet “Lampa med lase”. Undrande frågade jag bildbanksgeneralen vad detta kunde vara för en tingest, varpå han genmälde på sin sjungande småländska –De sa f-n hålle oede på va allt hete…

När den första katalogen som jag varit med och gjort kom ut, skrev jag ett brev till min far. Brevet är daterat augusti 1988. Fyra månader senare var far död, och jag är så glad att jag skickade det där brevet. Jag beskrev mitt arbete i Europas största fotostudio och de bilder som jag gjort i 1989 års katalog. I vissa fall blev det rätt dråpligt.

Jag saxar några stycken:

“Ingen bild är tagen med blixt, utan varje ljuspunkt har en egen, avskärmad lampa. Man får trängas med en skog av lampor, 20-30 stycken är inte ovanligt, och man blir strypt av fotografen om man skulle råka snubbla på någon.”

“Skålen med karameller kallas ätbar rekvisita och byggare, monterare och fotografer kastar sig över den så fort som bilden är tagen och godkänd.”

“Bilden på sidan 37 har jag och min vän T hjälpts åt med. Det ska vara hemma hos den borne ungkarlen. Expressen i framkant fick jag dem att vända på. Där stod nämligen “Bert Karlsson är en skitstövel” och det hade nog kunnat gå riktigt illa om det skulle ha kommit med i IKEA-katalogen…”

ikea 002

Utanför verandan på matsalsbilden på sidan 178 står tolv granar i julgransfötter. De drack så mycket vatten att jag knappast gjorde någonting annat än sprang med hinkar. Miljön användes till alla katalogerna med olika möbler i. Den stod uppe i 14 dagar och granarna började barra. Alla länders katalogbilder skulle se svenska ut. Alltså dukades det med kräftor och nubbe och med augustiskymning utanför. Kräftorna var djupfrysta och bars (av mej) fram och tillbaka mellan bordet och frysen i alla 14 dagarna. Det blev imma på kräfsen efterhand och imman frös till slut till ett tjockt ispansar runt fat, dillkvistar och små klodjur. Till de sista tagningarna fick jag låna byggarnas blåslampa att tina med. Jag nämner inte lukten…

Till västeuropabilden hade jag lånat en antik kristallkrona som jag darrande och klirrande hämtade i en stor tvättkorg. Hursom, ljusen i kronan skulle brinna och för försäkringens skull var vi tvungna att ta dit brandkåren. Så där stod brandchefen i en timme med händerna på ryggen och brandbilen utanför, medan jag tände och släckte alla ljusen. Han ville ha kräftor. Jag nämnde lukten.

Den svenska bilden skulle inte se svensk ut så ut åkte det överdådiga kräftbordet och utanför blev det natt. Trist.”

Av respekt för upphovsrätten avstår jag från att scanna in och visa bilderna. Några egna skisser till katalogbaksidor däremot, hoppas jag att det inte är några problem att visa.

ikea60
Många är de öden och äventyr jag upplevde under IKEA-tiden. Det mesta var riktigt roligt och en del var mindre kul. Men det är väl så det är. I vilket fall som helst är det en tid jag inte vill ha ogjord.

Efter åtta kataloger sa jag upp mig. Då hade jag jobbat så intensivt och hade så mycket övertid att ta ut, att jag kunde gå samma vecka som jag sa upp mig trots att jag hade tre månaders uppsägningstid. Jag var trött på att pendla och tyckte att jag ville vidare. Göra något annat.

Dagen innan jag skulle dra, kom min projektledare och frågade om jag inte hade lust att börja som AD. Det hade jag, men det var så dags då. Och det var skönt att komma hem.

Jag har aldrig besökt Älmhult igen…

11 kommentarer:

  1. Jo, nog har alla perioder - och alla arbeten både mörka och ljusa sidor.
    Det här låter i alla fall som ett intressant jobb som, är jag säker på, du skulle kunna berätta massor om! Hoppas du delar med dig av fler minnen!
    Hörde för många år se'n att man hade gjort studier - fråga mig inte varför och i vilket sammanhang - hur människor inredde sina hem. Det visade sig att många, väldigt många, använde IKEA katalogen som mall - och in i minsta detalj möblerade sitt hem efter katalogens bilder. Vilket inflytande du hade!
    Margaretha
    som just nu sitter i sin sköna stol från IKEA, som inte längre säljs

    SvaraRadera
  2. Kul med Expressen och Bert :-)
    Jag jobbade på Kungliga Postverket i 25 år innan jag blev fri. Antalet IKEA-kataloger jag burit genom åren törs jag inte ens tänka på.

    SvaraRadera
  3. em: Jo, den här tiden är full av anekdoter. Kanske berättar jag mer någon gång. Jag tycker IKEA är bra. Affärsidén är god och de gör många riktigt bra grejor. Personalpolitiken kunde det emellertid vara lite si och så med. I alla fall då.

    Skaffaren: Kan du tänka dig att ingen annan reagerade på vad som stod i den uppslagna tidningen...

    Tänk inte på det då! "Ingen reklam tack, men gärna nya IKEA-katalogen!"

    SvaraRadera
  4. Intressasnt läsning!
    Finns väl knappas någon som inte någon gång hållt en IKEA-katalog i sin hand...

    SvaraRadera
  5. Trevligt med lite inside information...
    Blåslampa på kräftorna, haha...

    SvaraRadera
  6. Roligt! Mye å hålle oede på måste de vatt. Jag gillar dina skisser och tecknade siffror!

    SvaraRadera
  7. Vad trevligt att läsa... Då är det din förtjänst, kan man säga, att kataloginteriörerna plötsligt kändes up-to-date precis där runt nittio. :-)

    Tänk vilken skillnad nu när IKEAbilderna görs digitalt. Jag gissar alltid fel dessutom när jag ska försöka lista ut vilken som är "äkta" och vilken som är ritad i datorn. Tror att jag är listig och sitter och letar efter reflexer som kan avslöja, och spricker ALLTID just på det. De studiotagna bilderna saknar avslöjande fotoblixtar i porslinet medans de datorgenererade har (för att se "äkta" ut).

    Vilken miss med tidningen... :-)
    /i.

    SvaraRadera
  8. sasfoto: Ikea-katalogen var - i alla fall på min tid - världens största trycksak vad gäller upplaga, näst Maos lilla röda...

    Viola: Hehe. De blev bara rödare och rödare...

    Nora: :)

    Jessica: Tack! Fint beröm från en illustratör!

    IET: Nånånå... Vi var många som var med om att göra katalogerna.

    Om det inte hade varit så att jag fullkomligt vägrar att återbesöka Älmhult, så hade det varit mycket spännande att se hur digitalbilderna går till att göra. Jag undrar om jag skulle se. Men jag vet ju vad jag ska titta efter å andra sidan. Tejpade sladdar och sånt... :)

    SvaraRadera
  9. Verkligen trevlig läsning! Och så fina illustrationer. Antar att det var många som tyckte du hade drömjobbet. IKEA är ju en populär arbetsgivare. Det var massor av arbetssökande när IKEA Haparanda-Tornio skulle öppna.

    Du skriver att det inte blivit något Älmhultsbesök sedan dess, men kanske du ändå har några IKEA-möbler hemmavid? ;o)

    SvaraRadera
  10. Anta Snaque: Tack! Visst var det ett drömjobb. Men sju år räckte. Jag tror inte någon kan beskylla mig för att vara en hoppjerka ändå. Och nog har jag IKEA-möbler hemma. IKEA gör bra grejor.

    SvaraRadera

Det är alltid lika spännande att få veta vad någon tycker. Markera Namn/URL om du inte har något Google- eller Bloggerkonto. Har du ingen URL så räcker det att fylla i namn. Eller alias. Du kan vara anonym också om du vill.