Ah, svårmod - ett av dessa vackra ord man hör alldeles för sällan! Du har ju hittat massor av guldkorn - och delat med dig här på din blogg! Nu är det dags att leta efter höstens guldkorn - säger jag helt klämkäckt, jag som tycker att det är så vemodigt att se hur sommaren packar ihop Margaretha
Visst är sommaren fantastisk men hösten har sina fördelar. Jag tycker det är tiden då man kan börja varva ner och lämna stressen över att man inte lyckas utnyttja varje solstråle till max. Äntligen kan man börja pyssla med alla andra roliga saker som man inte hann med för att solen värmde. Att sitta inne en regnig dag är otroligt avslappnade då jag tycker de är de mest kravlösa dagarna. Hösten är dessutom tiden för stilleben, dramatik, långa skuggor och vackra scenerier.
Alla tusen nyanser av brunt som snart kommer! Aldrig är brunt och gult så vackert som snart. Naturen glöder. Gräsen vajjar, löven faller, fåglarna svävar högt, högt i den skarpblå himlen med den klara luften som är så lätt, så lätt, att andas. Strosa behöver man inte sensommarsol för att göra. Hösten är det självklara strosandets tid. Kram
Jag konstaterade för en tid sedan att sommaren borde vara en månad längre och det känns trist att tänka på att den snart är över. Själv försöker jag njuta av var fin sensommardag. Det får bli mina guldkorn. När hösten kommer igång på allvar börjar en ny vacker och rolig tid.
em: Svårmod är ett bra ord. Det säger väldigt mycket om hur man känner sig. Och om du tycker att du hittat guldkorn här på min blogg, så blir jag förstås väldigt glad. Sommaren har varit full av dem. Men nu när hösten kommer? Kommer jag att hitta något som gör mig glad? Jo - kanske...
Scribo: Jo, naturligtvis har du rätt. Men jag blir så frusen. Både utanpå och inuti. Men jag lovar att jag ska söka efter stilleben, dramatik, långa skuggor och vackra scenerier...
Lilla Eken: Den höst du beskriver, Lilla Ek, känns somm en tyst, fridfull, gyllene bubbla av lugna upplevelser. Åh, vad jag önskar det blir så...
Staffan H: En månad, Staffan. Eller två! Lätta klänningar, bara ben, ljumma kvällar på balkongen, blommor, dofter, fågelsång... Värme!
Det är alltid lika spännande att få veta vad någon tycker. Markera Namn/URL om du inte har något Google- eller Bloggerkonto. Har du ingen URL så räcker det att fylla i namn. Eller alias. Du kan vara anonym också om du vill.
Ah, svårmod - ett av dessa vackra ord man hör alldeles för sällan!
SvaraRaderaDu har ju hittat massor av guldkorn - och delat med dig här på din blogg!
Nu är det dags att leta efter höstens guldkorn - säger jag helt klämkäckt, jag som tycker att det är så vemodigt att se hur sommaren packar ihop
Margaretha
Visst är sommaren fantastisk men hösten har sina fördelar. Jag tycker det är tiden då man kan börja varva ner och lämna stressen över att man inte lyckas utnyttja varje solstråle till max. Äntligen kan man börja pyssla med alla andra roliga saker som man inte hann med för att solen värmde. Att sitta inne en regnig dag är otroligt avslappnade då jag tycker de är de mest kravlösa dagarna. Hösten är dessutom tiden för stilleben, dramatik, långa skuggor och vackra scenerier.
SvaraRaderaAlla tusen nyanser av brunt som snart kommer! Aldrig är brunt och gult så vackert som snart. Naturen glöder. Gräsen vajjar, löven faller, fåglarna svävar högt, högt i den skarpblå himlen med den klara luften som är så lätt, så lätt, att andas.
SvaraRaderaStrosa behöver man inte sensommarsol för att göra. Hösten är det självklara strosandets tid.
Kram
Jag konstaterade för en tid sedan att sommaren borde vara en månad längre och det känns trist att tänka på att den snart är över. Själv försöker jag njuta av var fin sensommardag. Det får bli mina guldkorn. När hösten kommer igång på allvar börjar en ny vacker och rolig tid.
SvaraRaderaem: Svårmod är ett bra ord. Det säger väldigt mycket om hur man känner sig. Och om du tycker att du hittat guldkorn här på min blogg, så blir jag förstås väldigt glad. Sommaren har varit full av dem. Men nu när hösten kommer? Kommer jag att hitta något som gör mig glad? Jo - kanske...
SvaraRaderaScribo: Jo, naturligtvis har du rätt. Men jag blir så frusen. Både utanpå och inuti. Men jag lovar att jag ska söka efter stilleben, dramatik, långa skuggor och vackra scenerier...
Lilla Eken: Den höst du beskriver, Lilla Ek, känns somm en tyst, fridfull, gyllene bubbla av lugna upplevelser. Åh, vad jag önskar det blir så...
Staffan H: En månad, Staffan. Eller två! Lätta klänningar, bara ben, ljumma kvällar på balkongen, blommor, dofter, fågelsång... Värme!