Fantasia



I min serie inlägg om filmer som betytt mycket för mej när jag var barn, har nu turen kommit till Disneys Fantasia. Fantasia blev klar redan 1940, men jag vet inte vilket år jag kan ha sett den eller hur gammal jag var. Tillräckligt gammal för att förstå och tillräckligt liten för att bli totalt gripen.

Kombinationen tecknad film och klassisk musik var något som passade mej perfekt. Jag är ju uppvuxen på den tiden då man såg en Disneyfilm om året, på sin höjd och så Kalle Anka till jul då förstås. Disney var magiskt då. Inte något man fick till vardags.

Fantasia består av åtta olika klassiska musikstycken, var och en illustrerad av sins emellan helt olika animationer. Plus en som jag tyckte var spännande och lite småkul: The Soundtrack; Det blyga ljudspåret.

De klassiska musikstyckena är...

Toccata och fuga i d-moll av Johann Sebastian Bach

Nötknäpparsviten av Pyotr Ilyich Tchaikovsky



Trollkarlens lärling av Paul Dukas

Våroffer av Igor Stravinskij



Pastoralsymfonin av Ludwig van Beethoven

Timmarnas dans ur La Gioconda av Amilcare Ponchielli

En natt på Blåkulla av Modest Musorgskij



Ave Maria av Franz Schubert



Fantasia hade svensk premiär 1942.

All musik framförs av Philadelphia Orchestra med Leopold Stokowski som dirigent.

Jag blev helt enkelt tvungen att rota fram dvd:n och titta på filmen igen. Det är märkligt hur filmer kan sätta sådana spår i ens medvetande som Fantasia har gjort. Man kan ju inte direkt kalla det en barnfilm, därtill är alltför många sekvenser alldeles för skrämmande.

Fantasia är en
sanslös kavalkad med allt ifrån sirliga små älvor som sprider dagg och isrosor via Musse Pigg som trollkarlslärling, dinosaurier som går under och elefanter som blåser bort till benrangel som stiger upp ur sina gravar. Märkligt nog var mina favoriter inte de som man skulle kunna tänka sej; de dansande flodhästarna, de små enhörningarna och nakna keruberna och inte heller Musse Pigg.

Jag tycker fortfarande att filmen är helt otroligt välgjord. Och bakgrunderna, de tecknade bakgrunderna är makalösa...

Och som grädde på filmmoset - den svenska speakerrösten är gjord av Jan Malmsjö. Vem som speakade originalfilmen på svenska kommer jag inte ihåg.

Kommentarer

  1. Fantasia såg jag först i 20-årsåldern och den slog fullständigt knock-out på mig som ung konststuderande.
    Hisnande, häpnadsväckande och fullständigt genial!

    SvaraRadera
  2. Den berömda scenen där Musse Pigg är trollkarlens lärling har jag sett flera gånger, men det är tyvärr det enda jag sett ur filmen tills nu, så jag tackar så mycket för att du lade ut de här videoklippen. Jag borde nog skaffa hela filmen. Färgerna och animationen är helt fantastiska.

    SvaraRadera
  3. Christina: Ja, visst är det häftigt att en snrt 70 år gammal film fortfarande kan slå knock-out på en...

    Staffan H: Skaffa den!!! Jag lovar att du inte kommer att bli besviken! Skriv gärna och berätta när du sett den, vad du tyckte!

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Det är alltid lika spännande att få veta vad någon tycker. Markera Namn/URL om du inte har något Google- eller Bloggerkonto. Har du ingen URL så räcker det att fylla i namn. Eller alias. Du kan vara anonym också om du vill.

Populära inlägg