Det här är också Skansen

Ett layoutjobb förra sommaren resulterade bland annat i ett årskort på Skansen, och idag for jag äntligen dit. Tre veckor innan det går ut.

Eftersom jag är den jag är, inte tycker om att fösas i flock utan helst går mina egna vägar, blir mina bilder från Stockholms turistmagnet nr 1 en smula udda. Tja, kanske inte den på Skogaholms herrgård ovan, men de andra. Och kanske visar jag på det sätter en sida av Skansen som inte är alltför vanlig.

Och det verkar som jag valde helt rätt dag att gå, denna den 8 juni – prinsessbröllopsdagen – många hade valt att titta på något helt annat i solskenet.

Tilltalande flöjel på Främmestadskvarnen

Det mesta har jag nog sett här på Skansen, jag har ju gubervars jobbat här, men den relativt nyöppnade Boktryckarbostaden var osedd.

Någons (boktryckarens?) byk…

Utrotningshotad? Det är väl först då man hamnar på Skansen…

Konsumbutiken. Vad står det? Icke onödigtvis? Så man kan röra nödvändigtvis? Klämma lite på korven?

Swedenborgs lusthus. Här satt han och filosoferade. Ja inte på Skansen då, utan när det stod på Hornsgatan.

Och mitt emot lusthuset i Rosengården satt von Linné och filosoferade över en ört.

Flöjla på Sagaliden. Och hur många har inte missat Sagaliden? Och dess fina flöjla.

Baksidan av Röda längan. Minst lika vacker (om inte vackrare) som framsidan.

Och när jag råkade traska förbi Sollidenscenen, höll de som bäst på att inviga den. Nyinviga. Stad i ljus sjöng han, Körberg.

Och till sist gick jag (som vanligt) till Arturs grav och såg hur han mådde…

Men anledningen till att jag gick hit var en helt annan. Men vad det var, det får du se imorgon.