Professorsvillorna på Experimentalfältet
I mitten på mars i år besökte jag Frescati, området där Stockholms universitet idag huserar.
Innan Stockholms universitet hamnade här ute på Norra Djurgården låg Kungliga Svenska Landtbruksakademien här, från 1816 ända till 1940-talet, med sina försöksodlingar, testträdgårdar, växthus och mönsterjordbruk.
Arkitekten Lars Johan Lehming fick i början av 1900-talet i uppdrag att rita bostäder åt professor, föreståndare och assistenter på den då bildade Centralanstalten, som hade i uppdrag att bedriva forskning och experiment åt jordbruksnäringen.
Under åren 1906 och 1907 uppfördes sju villor i jugendstil i den lilla södersluttning som en gång utgjorde Laduvikens förbindelse med Brunnsviken.
Lehming var, som så många andra arkitekter på den här tiden, inspirerad av den engelska Arts and Crafts-rörelsen och han hade också rest runt och studerat gammal, inhemsk byggnadskonst i bland annat Sverige, England, Tyskland och Italien.
Kvar idag finns endast en av dessa fantastiska villor, villa Bellona, som nu ingår i campusområdet.
Alla de andra villorna revs i slutet av 60- eller början av 70-talet (jag har inte hittat något exakt datum) för att ge plats åt Södra huset. Tanken var att även villa Bellona skulle rivas, men tack och lov blev det inte av. Det två villor som stod framför villa Bellona stod inte i vägen för någonting. Där finns nu bara asfalt och gräs.
Ett tag i slutet på 1990-talet var det även tal om att villa Bellona skulle flyttas till förmån för ett nytt kårhus. Ett nytt kårhus ska det bli, men jag hoppas att det nu hamnar så, att inte denna den sista av villorna också måste stryka på foten.
Villa Bellona var ett av de minsta av de sju husen, men alla gick de i samma stil; rödmålade trähus på kraftiga stensocklar. De större husen hade liggande panel, de mindre lockpanel och spån. Alla hade de jugendtidens småspröjsade fönster, kraftiga fönsterfoder, burspråk och verandor.
Så. Då är det bara att följa med på rundvandring!
Läs gärna mitt inlägg om Kungliga Landtbruksakademiens Museum – Lantis, som jag besökte samtidigt.
Orsaken till att det tagit mig så lång tid att få ut det här inlägget, är att den artikel jag beställde från Stockholms stadsbibliotek “Professorsvillorna på Experimentalfältet” av John Olsson, uppenbarligen visade sig vara svår att få tag i, jag fick den först för en vecka sedan. Artikeln ingår i boken HUS – 27 arkitekters val ur svensk byggnadskonst, Bonniers förlag, 1965 och jag fick till slut en kopia av artikeln. Vänligt, men jag hade inte haft något emot att låna hela boken…
Nedan följer några av de få bilder som jag hittat på professorsvillorna. De finns på Stockholmskällan.
Villa Bellona. Stockholmskällan. Foto: Lennart af Petersens, 1964.
Professorns villa. Stockholmskällan. Foto: Lennart af Petersens, 1964.
Professorns villa. Stockholmskällan. Foto: Lennart af Petersens, 1964.
Denna rivningshysteri :-(
SvaraRaderaJag tyckte första att det stod Avdelningen för extrema kontakter.
Boken kan du låna av mig om någon vecka.
Hold da fast hvor er det en smuk bygning...hvem vil ikke gerne bo der? Selve universitetet er ikke så kønt...TAK for alle de smukke billeder!!! Kan du have en god uge, Mira1
SvaraRaderaMed dina foton ser man med nya ögon. Tack för det!
SvaraRaderaSkaffaren: Avdelningen för extrema kontakter? Det där med boken låter intressant!
SvaraRaderaAputsiaq: Det ser verligen lite konstigt ut med det gamla huset bredvid den moderna universitetsbyggnaden. Ha en god vecka du också!
Viola: Varsågod! :-)
Vad roligt att se foto på huset. Min farfar bodde i ett utav dem , Albert Tullgren. Jag har minnen av stora och många rum , middagar då vi barn skulle sitta tysta i salen. .. och min man som barn pallade äpplen i trädgården - vi lärde känna varandra långt senare. :) / Anita Tullgren
SvaraRaderaSå roligt att du hittade hit! Finns huset som din farfar bodde i kvar? Och lustigt att din man fanns i samma område men att ni inte möttes förrän senare.
Radera