Engelbrektskyrkans lampor

Engelbrektskyrkans lampor är någonting alldeles i... hästväg. Jag kan inte påstå att de är vackra. Eller kan jag det? De är så makalöst, påkostat fnattiga med ett formspråk mitt emellan Jugend, nationalromantik och... vad ska jag säga??? Sagan om ringen?

Vad jag förstår så är det kyrkans arkitekt, Lars Israel Wahlman, som ritat även lamporna. Och på något sätt går formspråket igen, oavsett de är gjorda av smidesjärn eller glansigaste mässing.

Lampan ovan, som sitter i långskeppet, har symbolerna för tro, hopp och kärlek i nederkanten. På krönet står en man och en kvinna. Kvinnan med en kvast och mannen med en spade. Detta par återkommer på flera av lamporna.



De grandiosa ljuskronorna i långhuset - fyra till antalet - pryds var och en av tre apostlar.



Vilket putsarbete! Undras hur de gör? Häxan?



Här finns återigen mannen och kvinnan på en lampa alldeles innanför portiken i väster.



I portiken, eller brudgången som den också kallas, kommer lampan igen - denna gång utan sitt krönande par.



Den här lampan sitter alldeles innanför den nordvästra ingången till brudgången.



På läktaren finns också en samling makalösa skapelser. Dels de här, som omger pelarna och dels två stora ljuskronor alldeles framför orgeln.



I trappan upp till läktaren sitter den här lyktan.



Och i taket utanför norra ingången finns denna plafond.



Hela kyrkan omges även av ett stort antal fantastiska utomhuslyktor som inte är av denna världen, och... Jag älskar dem! Se dessa lampor och lyktor här.

Se, det var väl ett upplysande inlägg!