Grönsaksporträtt



Jag vet inte om det är något fel på mig... Något udda, lite koko... Det måste det nästan vara, för vilken vanligt funtad människa - som inte är en trädgårdstok - skulle komma på att ta porträtt på... grönsaker?



De här skönheterna hittade jag i Bergianska trädgårdens köksträdgård, och jag kunde inte låta bli att fånga det vackra ljuset som spelade i de fulländade formerna.



Naturen är en vidunderlig formgivare och alla dessa huvuden av kål och sallat har ansatt sina blad precis så som Fibonacci beskrev det.



Jag upphör aldrig att förundras. Jag kan gå i timmar och titta och titta och titta och titta... och titta. Bladnerver, klorofyll, de gröna cellernas uppbyggnad, blomman som vänder sitt ansikte mot solen.



Jag avundas dem som har tålamodet att odla en trädgård. Så, ansa, skörda. Rensa. Sköta. Själv älskar jag allt som växer lika mycket. Jag tycker inte om naken jord. Jag får svårt att rensa.



Men jag skulle vilja ha ett litet växthus. Lagom stort. För mina tomater... Och en pumpa i komposten. Och en syrenberså. Och en pipranka i verandataket. Aklejor.



En terass. Med utsikt över medelhavet. Salvia. Rosmarin. Lavendel...



Hoppsan! Bor visst i fel land...

Förresten! Vid närmare eftertanke kommer jag på en person till som faktiskt tar porträtt på grönsaker. Alldeles ypperliga porträtt dessutom. Min bloggvän Nanna på Fundera grönt. Men hon är ju å andra sidan en... trädgårdstok.


Kommentarer

  1. Hahaha så du tycker att jag är en trädgårdstok? :) Fina bilder! Visst är grönsaker vackra...
    kram
    Nanna

    SvaraRadera
  2. Nanna: Ja, det var ju så Lena Israelsson kallade Hasse och ni är väl ungefär lika galna i klorofyll båda två... :)

    http://gardener.blogg.se/2009/september/en-sann-tradgardstok.html

    SvaraRadera
  3. Eftersom mina synunkter på trädgårdsarbete sammanfaller med dina så har jag inga grönsaker att porträttera.
    Men jag har pipranka, aklejor i parti och minut och syréner - om än inte en berså.
    Och min kompost är ett sorgligt kapitel... Har aldrig lyckats med pumpor och squash.
    Margaretha

    SvaraRadera
  4. em: Jag pep faktiskt iväg och porträtterade någon annans grönsaker eftersom det enda jag själv har i den vägen är... gräslök.

    Åh. Aklejor!

    SvaraRadera
  5. ...tänk så vackert det klingar...´´Trädgårdstok....´´

    SvaraRadera
  6. Slottsträdgårdsmästaren: Jag tycker det låter gulligt jag! En glad fantast som far runt och älskar alla sina blommor. Eller säg Hortus Amator istället då...

    SvaraRadera
  7. Det var symbolik och metaforer i bilderna som heter duga!

    SvaraRadera
  8. Anonym: Så pass! Tänkte inte på det...

    SvaraRadera
  9. Grönsaker måste väl vara det ultimata att ta porträtt av? De sitter snällt stilla, gör inga konstiga miner eller blinkar av misstag och låter en hållas bäst man vill. :-)

    SvaraRadera
  10. Vilka härliga porträtt, jag känner faktiskt igen en dal av individerna. Var du där och fotade häromdagen?
    Det blir allt en hel del klassbesök under dessa dagar med grupper som vill lära mer om våra grönsaker.
    Vill du läsa om Grönsaksorkestern titta in på Naturens Hus bloggen.
    Ann

    SvaraRadera
  11. Staffan H: Verkligen! Spännande och intressanta former har de också!

    Naturens Hus: Så roligt. Ja, jag gick runt och kikade där i lördags. Vad händer med grönsakerna? Äts de upp i caféet i gamla orangeriet?

    SvaraRadera
  12. Grönsakerna kommer till glädje dels som pedagogiskt material och dels som fantastiska upplevelser bland den duktiga personalen. Det gäller ju att veta vad man odlar och hur det smakar.
    Ann

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Det är alltid lika spännande att få veta vad någon tycker. Markera Namn/URL om du inte har något Google- eller Bloggerkonto. Har du ingen URL så räcker det att fylla i namn. Eller alias. Du kan vara anonym också om du vill.

Populära inlägg