Arbetarbostaden på Oljeön

Vad göra dessa dagar då varken vädret eller situationen lockar till några längre utflykter? Jo, man får gräva i arkivet och hitta opublicerade små guldkorn. Som när vi den varma sommaren 2019 besökte Oljeön i Ängelsberg och fick oss en grundlig visning. Vad som inte kom med i det inlägget var bilderna från den fina arbetarbostaden med all sin snickarglädje.

Huset är det enda av tre bostadshus som finns kvar och det byggdes 1888. Det innehåller fyra enrumslägenheter på bottenvåningen och två rum och stor vind en trappa upp.

Läs mer om livet på oljeön här.

















Kommentarer

  1. Hej! Har sett på något annat av dina inlägg att du haft mönstret till Bjuråkerskappan. Får många frågor om just det mönstret. Det finns inte att köpa och Svensk Hemslöjds arkiv är på riksarkivet. Vet du om du har kvar ditt mönster? Med vänliga hälsningar Eva-Lisa Krabbe, Övre Hälsinglands hemslöjdsförening.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Eva-Lisa! Tyvärr ligger hela mitt textilarkiv nerpackat i kartonger just nu på grund av renovering. Jag har hittat boken "Sticka med Hemslöjden" och jag hoppades ett ögonblick att mönstret låg instucket i den, men icke. Det är ju över 40 år sedan jag gjorde kappan, så jag vet inte alls var jag har mönstret. Jag lovar att jag ska leta igenom alla mina mönster när jag packar upp mina grejor igen.

      Radera
  2. Så roligt att titta in hos dig igen. Dina underbara bilder från den sydfranska byn dök upp hos mig idag och ligger till allmän glädje nu på min facebook. Vi har bott ”hemma” i Norrtälje nu i två år varav det hemska coronaåret i total isolering. Dessi lämnade oss i höstas. Elva år fick vi ha henne - tomheten och saknaden är obeskrivlig. Kanske leker hon med Emser i hundhimlen? Så roligt med er nya lilla Bamse. Och hur går det med granska huset? Kan vi inte höras snart? 🥰

    SvaraRadera
  3. Hej! Jag har just hittat till din blogg, p.g.a. att även jag gräver i gamla gruvor och bruk. Det är inte helt lätt för mig att navigera i din blogg, men det är ett foto som intresserar mig: 2 herrar står på en spång med järnvägsräls, framför en pytteliten vändskiva. I bakgrunden skjuter 2 man en liten vagn. Var kan det vara taget... åh! så hittar jag det, Forsbacka! Vidare:
    Din morfar anger i en dagboksanteckning att han sålt "gruvan" och blivit gruvfogde. Jag förstår inte riktigt transaktionen, men det spelar ingen roll. Hur gick det för gruvan därefter? Och den nämnde Dir. Hallström, går det att få fram förnamn på denne man?
    Mvh Tom Hallström (använder helst mailadressen tom@hallstrom.ch

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej! Kul att du hittat hit. Jag driver alltså två bloggar, den här - Miras Mirakel - som är nutida och handlar om mina egna strövtåg i tillvaron, samt Morfars memoarer - "Heijkornbloggen" - som bygger på min morfars anteckningar från sin levnad. Det är på den bloggen du hittar dir. Hallström och bilderna från Forsbacka.

      Vad gäller Vreta gruvor som morfar ägde och sålde utgår jag från att han sålde dem, men stod kvar som fogde. Han bodde sedermera i den fogdebostad som ännu står kvar.

      När det gäller dir. Hallstöm, så nämner morfar honom ofta i sina anteckningar men nämner aldrig något förnamn. Däremot skriver han i sin meritförteckning att han (morfar) var: Chef för malmavdelningen hos Emissionsbolaget Hallström & Co, Stockholm, 1917 – 1923. Under denna tid verkställt undersökningar av något femhundratal gruvor och gruvfyndigheter i såväl Sverige som Norge.

      Radera
    2. Hej! Tack för svar. Jag ägnade hela lördagkvällen till att få fram att det var Otto Hallström som din morfar mött. Och som tur var, inte släkt med mig. Flera medlemmar i min familj bodde i ett par hus i Storängen, norr om Värmdövägen. Denna Otto var vad man i dag kallar riskkapitalist och kanske inte den bästa person som din morfar skulle ha mött. Otto omvandlade sitt företag till Emissions AB Mercator och fick kontroll över varven i Göteborg, Motala Verkstad m.m. Till sist blev han fr.o.m. 1929 chef för Deutsche Unionbank. Jag hittade ett fotografi där Otto H. tillsammans med Ivar Kreuger lämnar banken efter att Kreuger ställt ut det enorma "Tysklandslånet".
      Din morfars handstil kanske är lite besvärlig, men snälla, försök att publicera mer om vad som hände med Vreta Gruva. Sådana här öden gillar jag enormt!
      Mvh Tom Hallström

      Radera
    3. Hej! Jag ska inte trötta ut dig med meddelanden. Enligt Wikipedia dog Otto Hallström redan 1934. Jag beslöt mig för att titta i SvD´s digitala arkiv från 1934. Det visade sig att Otto H sitter häktad i Tyskland i februari detta år, anklagad för oegentligheter i Deutsche Unionbank, men lyckas rymma. Några dagar senare rapporterar tidningen att Otto H förflyttats till franska rivieran med alla myndigheters tillåtelse. Han har inte rymt. Den 2/6 finns en dödsannons för Otto Hallström. Han har dagen innan avlidit i Cannes. Väl att märka är att nazisterna konfiskerade banken vid denna tid. Allt som Ivar Kreuger och hans vänner ägt, övertogs av andra.
      Som jag tänkt om din morfar, när han önskade att han blivit musiker: Han var något för romantisk och konstnärlig, för att
      behöva möta den här typen av människor, som Otto H.
      Men han fick leva längre.
      Mvh Tom Hallström

      Radera

Skicka en kommentar

Det är alltid lika spännande att få veta vad någon tycker. Markera Namn/URL om du inte har något Google- eller Bloggerkonto. Har du ingen URL så räcker det att fylla i namn. Eller alias. Du kan vara anonym också om du vill.

Populära inlägg i den här bloggen

Världens bästa kopparputsmedel!

Min kära gamla Husqvarna Automatic

Floran i färg – vad man finner vid vägkanten

John Bauer

Med husbil och hund i Europa

Gyllene snittet

Svart

Nordanvinden och Solen

Älgen ensam satt och log...

Mönsternyckel till Husqvarna Automatic 21A