Alagnondalen
Avstickare längs den vanliga, invanda rutten brukar ofta betala sig. Från Clermont Ferrand brukar vi ta gratismotorvägen A75 över Centralmassivet ner mot Medelhavet, men den här gången hade vi ingen tid att passa och tyckte att det skulle vara roligt att se någonting annat.
Jag hade läst någonstans om La route de vallée de l'Alagnon, den natursköna vägen längs den lilla floden Alagnon mellan departementen Haute-Loire och Cantal.
Vi svängde av A75 vid Lempdes-sur-Allagnon och tog väg D909 mot sydväst. Snart befann vi oss i en otroligt vacker miljö, där vägen slingrade längs den lilla floden. Grönt, frodigt och med ett underbart ljus genom det höstliga lövverket.
Det finns mycket att se längs den krokiga vägen: ruiner, slott, pittoreska byar, djupa raviner och höga berg. Här finns också gott om trevliga rastplatser längs floden, som gjorda för att stanna till med husbilen.
Vi svängde tillbaka till A75 vid den fina lilla staden Massiac, men väg D122 fortsätter att följa floden ända fram till Le Lioran. Den biten får vi ta en annan gång.
Alagnon är en fransk flod som rinner genom departementen Cantal, Haute-Loire och Puy-de-Dome i Centralmassivet. Den flyter upp i Cantalbergen på en höjd av cirka 1500 meter vid Puy Bataillouse, i hjärtat av Volcans d'Auvergne regionala naturpark. (Ja, det finns gott om vulkaner i området, lyckligtvis utslocknade sen ett antal tusen år sedan). Alagnon rinner till sist ut i floden Allier på en plats som heter Le Saut du Loup.
Jag hade läst någonstans om La route de vallée de l'Alagnon, den natursköna vägen längs den lilla floden Alagnon mellan departementen Haute-Loire och Cantal.
Vi svängde av A75 vid Lempdes-sur-Allagnon och tog väg D909 mot sydväst. Snart befann vi oss i en otroligt vacker miljö, där vägen slingrade längs den lilla floden. Grönt, frodigt och med ett underbart ljus genom det höstliga lövverket.
Det finns mycket att se längs den krokiga vägen: ruiner, slott, pittoreska byar, djupa raviner och höga berg. Här finns också gott om trevliga rastplatser längs floden, som gjorda för att stanna till med husbilen.
Vi svängde tillbaka till A75 vid den fina lilla staden Massiac, men väg D122 fortsätter att följa floden ända fram till Le Lioran. Den biten får vi ta en annan gång.
Alagnon är en fransk flod som rinner genom departementen Cantal, Haute-Loire och Puy-de-Dome i Centralmassivet. Den flyter upp i Cantalbergen på en höjd av cirka 1500 meter vid Puy Bataillouse, i hjärtat av Volcans d'Auvergne regionala naturpark. (Ja, det finns gott om vulkaner i området, lyckligtvis utslocknade sen ett antal tusen år sedan). Alagnon rinner till sist ut i floden Allier på en plats som heter Le Saut du Loup.
Trevligt resmål! Vi blåser alltid A 75 på väg hem norrut eller till lilla huset i C söderut och vi säger ofta "om vi hade tid att stanna, här finns säkert hur mycket som helst att se och besöka". Nu vet vi verkligen att det stämmer.
SvaraRaderaVerkligen! Egentligen var det första gången vi inte "blåste" utan tog oss tid att se oss omkring. Det ångrar vi inte. Nästa gång hittar vi någon annan spännande avstickare. Andningen lugnar sig och axlarna sjunker ner, så det är verkligen värt det! Lycka till, och om ni hittar något spännande längs vägen så berätta gärna.
RaderaSå jag längtar efter att få bila på dessa små vägar ute i Europa igen. Just i år hade jag inte hunnit boka något, jag som alltid brukar grovplanera en sommarresa redan i januari. Det finns ju så oerhört mycket att se på vägen! Undrar om världen kommer att bli sig lik eller om vi alla måste tänka om när det gäller öppna gränser och fria resor. Sörjer mitt fina Europa.
SvaraRaderaVägarna, floderna och bergen ligger kvar. Även om jag inte tror att världen blir sig riktigt lik igen, så tror jag ändå att vi kommer att kunna resa igen. I alla fall med alla tassarna på marken.
Radera