Altstadt i Waiblingen

Hastigt och lustigt fick vi anledning att besöka Tyskland i mitten av augusti, närmare bestämt den lilla staden Waiblingen utanför Stuttgart i sydvästra delen av landet.

Staden förstördes nästan fullständigt under trettioåriga kriget, men byggdes upp igen. Den gamla centrala delen av staden stammar från åren mellan 1640 och 1700. Runt om den gamla staden, Altstadt, går en ringmur med vakttorn. Innanför muren är ett myller av hus, ett slinger av gator och nästan inga räta vinklar någonstans. Men det är en levande stadsdel, fylld av folk, butiker och trevliga restauranger. Och allt är mycket välhållet.

Utanför muren har en modern stad vuxit upp och genom staden ringlar floden Rems. Den gamla stadens placering vid floden torde varit strategisk. Tyvärr har inte nyare tiders arkitekter varit lika fantasifulla eller måna om kvalitet som byggmästarna på 1600-talet.

Men vad är det de har dekorerat huset med? Grodyngel? För det kan väl aldrig vara...

Men kan någon enda människa förklara för mig hur de tänkte här? Mitt i detta underbara myller av korsvirke ligger detta. Som jag dessutom inbillar mig att de är ganska stolta över.

Stadsbibliotek och kulturhus i groteskarkitektur!

Jellonets fula min avslöjar i alla fall vad han tycker.