Julita i solnedan
Julita är verkligen en favoritplats, och vi återvänder gärna gång på gång. Det finns alltid något nytt att titta på, nya vinklar att fotografera i och saker man aldrig sett förut.
Som vanligt i början av juli pågår pionblomningen, och även om en del blommat ut, fanns det skönheter att lukta och titta på.
Det gör gott att strosa här, känna dofterna och den milda kvällsbrisen. Höra fåglarna kvintilera i träd och buskar och Öljaren klucka alldeles bredvid.
Dasset? undrade syster Ninna och vi blev tvungna att gå fram och läsa skylt. Nej, det är det gamla ishuset, där man i källaren förvarade isblock sen vintern, inpackade i sågspån.
Det är något särskilt med blå färger i skymning. De liksom lyfter, svävar, intensivar sig.
Och överallt, även där den nog inte skulle vara, den ståtliga klockan. Hässleklocka?
Så vackra pioner! Här har de blommat ut för länge sen.
SvaraRaderaVid det här laget har de säkert blommat ut på Julita också. Vi var där den 5 juli.
RaderaVackra bilder - känner doften av pionerna. I föräldrahemmets trädgård fanns pioner och jag tyckte alltid att de vita doftade kardemumma. Jag tyckte om att sticka ner nosen i blomman och dra in en härlig frisk sniff av vetebröd. :)
SvaraRadera