Brunkebergsverket
1892 färdigbyggdes stadens eget första elektricitetsverk vid Regeringsgatan n:r 38, Brunkebergsverket.
Fig. 4 visar en plan af detsamma,
fig. 5 en exteriör,
fig. 6 en interiör från maskinsalen. De här uppställda dynamomaskinerna äro af Siemens & Halskes fabrikat (s. k. innerpoltyp). Å samma bild synes äfven instrumentgalleriet, hvarifrån driften kontrolleras och öfvervakas.
Brunkebergsverket planerades för en effekt af 4,000 hkr, men på grund af den raska utvecklingen såg man sig nödsakad att ganska snart skaffa ett större verk, och man öfvergick då till det i de stora tyska och amerikanska städerna använda systemet med trefashufvudfördelning och understationer. Hufvudcentralen förlades till Värtan, och fig. 9 visar en bild af densamma.
Här uppställdes till en början två ångmaskindynamos å 2,000 hkr, alstrande trefasström af 6,000 volt spänning. Generatorerna äro byggda af Allmänna svenska elektr. aktiebolaget i Västerås och synas å fig. 10.
Centralen är planerad att fullt utbyggd lämna cirka 16,000 hkr. Härifrån föras högspänningskablar i gatorna till understationer i staden. En af dessa är inrymd i det gamla Brunkebergsverket; en stor understation, som lämnar ström äfven till spårvägarna å Norrmalm, är inrymd i en större byggnadskomplex vid Tulegatan, upptagande jämväl lokaler för förvaltning m. m.
Från de nya understationerna fördelas likström med 2x220 volt spänning, under det att det gamla Brunkebergsverket fortfarande matar det i stadens centrala delar liggande nätet med 2x110 volt. Konsumtionen stiger emellertid fortfarande raskt, och staden har nyligen inköpt ett vattenfall i Dalälfven å cirka 14,000 hkr, hvarifrån man tänker sig kraften nedförd till Värtaverket med mycket hög spänning för att dur införas på det befintliga fördelningssystemet.
Text och bilder från Nordisk familjebok, Uggleupplagan 1907. Projekt Runeberg.
D. Ljungdahl, Stockholms stadsmuseum.
Foto: Lennart af Petersens, 1960, Stockholmskällan. Klicka på bilderna så kommer du till källan.
Brunkebergsverket revs i början av 1960-talet för att ge plats åt Nordiska Kompaniet, NK.
Foto: Herbert Lindgren. Wikimedia Commons.
Kommentarer
Skicka en kommentar
Det är alltid lika spännande att få veta vad någon tycker. Markera Namn/URL om du inte har något Google- eller Bloggerkonto. Har du ingen URL så räcker det att fylla i namn. Eller alias. Du kan vara anonym också om du vill.