Luxor Magnefon
Den har alltid stått där, längst in i garderoben, med sina polerade luckor och sin sirligt gallerprydda framsida. Den gamla radiogrammofonen.
Och i lådan i den gustavianska byrån har det legat en bunt askar med trasslig ståltråd. Som rullar av metrev. Tidigt visste jag att morfar fanns på de där trådarna. Morfar spelande flygel. Men vi kunde inte lyssna på dem. De gick bara att spela av på en gammal Luxor Magnefon, en trådspelare. Föregångare till bandspelaren.
Vad jag aldrig kopplade ihop, var att den där mahognysaken i garderoben och trådrullarna hörde ihop. Inne i det vackra skalet rymdes just en Luxor Magnefon.
Den stora katastrofen i just det här sammanhanget var att i mahognysaken, skalet, lådan i garderoben fanns bara… trasor och gamla gardiner.
Apparaturen har blivit urplockad! Borta är radion och trådspelaren med inbyggd grammofon. Till och med benen är kapade. Sorg! Vår gamla Luxor Magneta har blivit reducerad till förvaringslåda för tyg!
Räddningen fanns hos kusinen som i sina tekniska gömmor hade en Magnefon och kunde spela upp trådarna och bränna av dem på cd. Så nu kan vi åter höra morfar spela på sin flygel.
Det låter svajigt och knastrigt, tråden är gammal och inspelningen är från 1952. Men det är Morfar som spelar sin egen komposition Morgonvandring. En av många stycken han skrev för piano.
Jag ryser och tårarna rinner…
Fantastiskt! Förstår din känsla...måste bara fråga om han spelar på flygeln ni hade hemma hos er? Minns att den stod i finrummet både i Dingle o senare på Klovene. Kram
SvaraRaderaJa, det är den flygeln han spelar på! Visst är det häftigt!
RaderaHan var en allkonstnär, din Morfar. En riktig renässansmänniska. Jag tänker på min favorit Leonardo da Vinci, universalgeniet. Vissa människor begåvas inte bara med en talang, utan många. Precis som din älskade Morfar. Så fint att kunna höra hans pianospel igen. Jag blir också rörd.
SvaraRaderaLuxor Magnefon, vilka minnen! En sådan fanns i mitt föräldrahem! En imponerande möbel med radio, skiv- och trådspelare. I en låda i min hemifrån ärvda chiffonjé ligger fortfarande några "trådrullar" som inte kunnat spelats sedan slutet av 1950-talet. Minns inte allt de innehåller, men jag vet att mina föräldrar hade spelat in första barnbarnets joller och ett radioprogram med den peruanska sångerskan Yma Sumac.
Mira, tack för härliga minnen!
Ja, det var han; musiker, ingenjör, konstnär, författare. Dessutom var han en känslig själ som kanske alltför mycket tog åt sig av omgivningens tyckanden och tänkanden. Men å andra sidan kunde denna känslighet ta sig uttryck i musik och bilder.
RaderaTänk om även du skulle kunna få en möjlighet att få dina trådar avspelade. Även om det inte är en morfar som spelar flygel, så kan det vara kära röster man glömt, maskhål ner till en svindlande minnesbank. På en av trådinspelningarna håller mikrofonen på att ramla ner och klart och tydligt hörs mor säga Oj! Bara den känslan...
Stort!
SvaraRaderaJa. Stort! Det gör inget att det svajar och knastrar. Jag vet att han spelade rent och att flygeln var välstämd. Det är Morfar.
RaderaDet var en vacker komposition! Känslan att kunna höra din morfar spela sin egen komposition måste vara svår att beskriva.
SvaraRaderaDet är så häftigt!
SvaraRaderaVi gläds med dig :-)