Åk ut på Cap de la Hague istället!

I det sydvästra hörnet av Normandie ligger halvön Cotentin, som skjuter i stort sett rakt norrut i Engelska kanalen. Vi körde utefter kusten och tänkte oss till Cherbourg, men blev tvungna att stanna till i en liten stad för att besöka en veterinär.

-Inte ska ni till Cherbourg, sa han. Nej, åk ut på Cap de la Hague istället. Där är vilt och vackert, det kommer ni att gilla.

Och då gjorde vi det.

Och det ångrar vi inte.

Nästan längst ut på udden finns en liten ställplats med enbart små åkrar runtomkring, inramade av häckar av murgröna och björnbär.

Nedanför åkerlapparna låg en by med fötterna i tidvattnet och där utanför: Det rytande havet och där utanför igen: Alderney, kanalön som faktiskt gick att skymta mellan regnridåerna. Våra mobiltelefoner hälsade oss välkomna till Storbritannien.

Det vilar faktisk något omisskännligt engelskt över det här landskapet.

Vädret var uruselt. Det blåste småspik, minst kuling, och regnet kom i piskande byar.

Passade omgivningarna perfekt.

800 meter utanför den vindpinade kusten står Phare de Goury eller som den också kallas; Phare de la Hague, på klippan le Gros du Raz. Fyren stod klar 1837 efter att många skepp blivit vrak här utanför, och den gav oss fortfarande ljus genom natten, då regnet piskade husbilssidan så hela bilen ruskade.

Regnstorm. Jag bara väntade att blixtar skulle klyva himlen, men det slapp vi.

Mellan två skurar gav jag mig ut på en liten promenad med kameran. Jag hann 50 meter innan himlen öppnade sig igen.

Till den här trakten skulle jag mycket gärna återvända. Vackert, vackert.

Och mycket mer i vår smak är de flådiga, tillrättalagda badorterna längre norrut.

Tack snälla veterinären!

Visa större karta