Sten, sand, vatten

Naturen är så allestädes närvarande här på Skagen; havet, sanden, vinden, fåglarna, den låga saltmättade växtligheten.

Men överallt ser man ändå spår av människan. Ett nät som blåst iland och fastnat i stenkanten, en uppochnedvänd båt, drivved, kapsyler, en ilandblåst sko.

Men allt är liksom nedfilat, mattborstat av vatten och sand. Tuktat. Omhändertaget.

Grånat. Drivvedsgrått.

Sammetsslipat.

Som om naturen just här i gränslandet mellan drivande sand, ilande vind och rytande hav säger; –Visst vet vi du är här. Men tro inte att du råder!