Vallonsmedjan i Österbybruk


Elias Martin, 1790

Igår tog vi en tur längs med Fyrisåns sträckning från Uppsala till Dannemorasjön. Eftersom jag är väldigt intresserad av gamla bruk, ville jag se Österbybruk och kanske också hinna med lite av Dannemora.

Järnbruket vid Österby anlades redan av Gustav Vasa, främst för att förse kronan med järn till vapen. Österby gård ägdes då av Vasaätten som också innehade det närliggande Örbyhus.




1627 övertog Louis de Geer bruket och fick det att blomstra, främst på grund av att han lät hämta hit valloner från Belgien. Vallonerna var inte bara hantverksskickliga smeder, utan de använde även en speciell metod för att få fram det smidbara järnet ur tackorna.



Smedjan som vallonerna byggde upp är idag världens äldsta bevarade vallonsmedja.

På mitten av 1700-talet köpte Ostindiska Kompaniets ägare Claes Grill bruket, och under denna tid uppfördes den nuvarande herrgårdsbyggnaden. Och visst är det storståtligt och vackert. Men jag föredrar nog smedjan, dammarna, dammluckorna och bruksmiljön.



Jag har faktiskt varit här förut. Jag har sett smedjan i bruk och hört hammaren slå. Det händer något i mig när jag får se sådana här miljöer. Jag skyller på morfar, bergsingenjören.



Detta blev en underlig utflykt. Bilen, som stått avställd hela vintern, hade inte kunnat ladda sitt batteri ordentligt. Detta blev vi varse när vi stannade för tåg söder om Vattholma. Den startade inte igen. När vi väl fick igång den med hjälp av startkablar och en vänlig medtrafikant, vågade vi inte stänga av den igen...

Att strosa runt i Österbybruk och titta på allt spännande lät sig inte göras.




Fort rusa runt och ta några bilder och sedan iväg igen. Frustrerande.







När vi kom hem igen, stängde av bilen och åter försökte starta den så gick det inte...

Jag måste hit igen. I försommar...



Kommentarer

  1. Så synd att ni blev snuvade på "strosningen" - det är något särskilt med gamla bruk.
    Ni får skaffa en så'n där mackapär som jag har till batteriet - jag kopplar på laddning varje gång jag ställer ifrån mig bilen.
    Margaretha

    SvaraRadera
  2. Tråkigt när saker strular och speciellt bilar. Det blev ju fina bilder trots brådskan men jag förstår irritationen över att inte kunna gå runt och titta på alla detaljer. Själv har jag bekanta där så det har blivit några varv runt de gamla byggnaderna under åren.

    SvaraRadera
  3. em: Det var bara att bestämma sig för att återvända vid ett senare tillfälle.

    Och bilen har stått på laddning. Det verkar som om batteriet inte ville ta emot laddningen. Och den kunde heller inte ladda medan vi körde... Vajsing uppenbarligen...

    Scribo: Jag ville ju titta på dina broar över Fyrisån innan vi åkte, och så fanns det inga inlägg. Bara en tom ruta... Skönt att din bloggleverantör kunde vaska fram bloggen ur sina servrar.

    Jag ger mig inte! Jag åker dit igen. När det blivit lite grönare.

    SvaraRadera
  4. Nytt batteri, kanskje? Vårt ble flatt som en pannekake i jula. Det var da kjempekaldt. Bilene har hatt en brysom og kald vinter. Går veldig bra nå med nytt batteri.

    Vallonerne er en spennende historie. Jeg tror svakt at de også kom over til Norge - til våre jernverk. Men jeg må sjekke mer på det.

    Gleder meg til flere bilder i sommer. :)

    SvaraRadera
  5. Min typ av miljöer som sagt.
    Skorstenarna på smedjan var läckra.
    Dagens bilar behöver understödsladdning med jämna mellanrum, okänt för de flesta.
    BMW:n var alltid död under -23 men fungerade iigen efter laddning.
    Kyla är döden för laddningen i batterierna.
    I ert fall låter det som om batteriet kortslutit.
    Bättre lycka nästa gång.

    SvaraRadera
  6. Ninna: Tja... Varför inte... Men det blir mycket granskog mellan varven. F'låt. Mellan bruken, menar jag.

    Anita: Nej - kyla gillar varken bilar eller blommor. Jag skulle inte ha något emot ett nytt batteri heller... Vallonerna kom säkert till Norge också. Berätta gärna när du vet mer!

    Skaffaren: Kortslutning var det uppenbarligen inte. Just nu står det på chockuppladdning med superduperladdare. Få se vad det kan göra för plattapannkaksbatteriet...

    SvaraRadera
  7. Försommar tror jag är en utmärkt tid för att utforska gamla bruksmiljöer! Annars tycker jag att du med dig fina och intressanta bilder hem.

    SvaraRadera
  8. Staffan H: Mmmm... Försommar! Jag längtar. Matsäckskorg. Karta. GPS och bärbara datorn å så iväg! Oändligt är vårt stora äventyr!

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Det är alltid lika spännande att få veta vad någon tycker. Markera Namn/URL om du inte har något Google- eller Bloggerkonto. Har du ingen URL så räcker det att fylla i namn. Eller alias. Du kan vara anonym också om du vill.

Populära inlägg