Naturens hus

Att blogga är lärorikt! Igår stötte jag på ett fint litet hus på min vandring mot det hemlighetfulla tornet i Bergianska trädgården.

Först vågade jag mej inte fram. Tänkte att det var någons bostad, så jag smög. Kikade efter liv och rörelse innanför fönstren, TV-antenn på taket. Parkerad bil. Barnleksaker. Nope. Inget sådant.

Så jag vågade mej fram. Naturens hus stod det på en skylt. Fint hus. Spännande!

När jag kom hem och googlade på Naturens hus, fann jag att Bergianska driver en miljöpedagogisk verksamhet här för elever och lärare.

Det här är vad jag fann på Bergianskas lite svårfunna sida om trädgårdens byggnader: Stora Gustafsborg byggdes i mitten på 1800-talet som sommarbostad. Senare användes huset som bostad åt trädgårdens kamrer. Huset stod sedan tomt i flera årtionden och blev mycket förfallet. Under senare delen av 1990-talet renoverade Fastighetsverket huset mycket pietetsfullt med anknytning till 1800-tals stil. Naturens hus använder sedan 1999 huset för sin miljöverksamhet.

En vänlig grönskas rika dräkt klädde den lilla trädgården och här fanns bänkar att sitta på. Nedanför prasslade Brunnsviken försiktigt och i söder skymtade jag Wenner-Gren center i regndiset.

Det visade sej också att denna lilla naturstuga har sin alldeles egen blogg. En synnerligen lärorik och angenäm bekantskap.

Livets nödtorft på fem kvadratcentimeter: Hus, mat och dass... Compact living...

Och när jag vände blicken uppåt låg det där. Målet för min utflykt. Professor Wittrocks hemlighetsfulla torn!