söndag 15 januari 2017

Pic du Canigou

En av dagarna mellan nyår och trettonhelgen åkte vi till Taulis i Pyrénées-Orientales, för att hälsa på släkten. Vi brukar åka den östra vägen, den via Amélie-les-Bains, men den här gången hade vi personbil och behövde inte tänka så mycket på smala, slingriga vägar.

Alltså tog vi N116 mot Andorra och svängde av mot sydost vid Bouleternère in på den lilla, kurviga D618.

Redan från motorvägen syntes berget Canigou tydligt.

DSC_6822c

DSC_6823c

DSC_6825c

Väg D618 följer i stort sett den lilla ån Boulés sträckning och i den ena hårnålskurvan efter den andra klättrade vi stadigt uppför.

Vid ett tillfälle kom vi runt en krök, kanske den högsta punkten på just den sträckningen, och där låg hon igen i hela sin prakt Pic du Canigou, snöklädd, lysande och drygt 2700 meter hög.

DSC_6828c

DSC_6828c2

Hon syns nerifrån slätterna norrut, från Medelhavet vid Agde och två gånger om året, i februari och oktober, syns hon i solnedgången ända till Marseille 26 mil åt nordost. Och så kan det nog bli om man sticker nästan tre kilometer rakt upp i luften.

DSC_6830c

De gånger vi varit i den lilla byn Taulis och hälsat på familjen, har jag undrat varför hon inte syns därifrån. Hur kan ett så stort berg bara försvinna? Men den här gången såg jag henne faktiskt. Och det berodde på att hon var snöklädd nu och att vi hittills varit här sommar och höst. Då har hon bara varit en topp bland många andra.

DSC_6830ca

Det gladde mig. Jag kunde nästan inte slita ögonen ifrån henne. Det känns som om hon nästan blivit “mitt” berg.

canigou_map

Kringelvägar, krångelvägar…  Högt upp i bergen. Och hit har vi varit med husbilen. Jodåsåatt.

8 kommentarer:

  1. Så roligt att läsa detta. Vi har i år hyrt hus med utsikt över Mont du Canigou, så det blir nog en massa kringelikrokkörningar för oss.
    Har ju följt dig både här o på Insta i en massa år o nu fått veta att du också köpt hus i vårt favoritområde o att vi har gemensam vän i Murviel :D. Underbart!

    Kram Elisabeth/Örnen

    SvaraRadera
    Svar
    1. Spännande. Du kan berätta för mig på FB var någonstans ni hyrt hus. Kanske kan vi hälsa på varandra vid tillfälle. Och jag måste säga att jag saknar din trevliga blogg. Finns det inget som kan förmå dig att börja igen?

      Radera
  2. Hej Mira! Pic du Canigou är även "mitt" berg! Så roligt att se dina bilder. En av mina bästa vänner bor i Céret och jag besöker henne minst en gång om året. Och då far vi upp i bergen, bl a till Corsavy, men hittills inte till Taulis. Mina vänner har förutsatt sig att fotvandra ända upp till toppen. Hälsningar//

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Maggan och välkommen hit! Nu har jag suttit en lång stund och tittat igenom alla dina inlägg om Körsbärsdalen. Så mycket spännande det finns att se. Själv är jag ju bara novis vad gäller Frankrike även om jag levt ihop med en fransman i 30 år. Jag ser så fram emot att få tillbringa mer tid i detta livsbejakande land.

      Radera
  3. Ett särdeles tjusigt berg!

    SvaraRadera

Det är alltid lika spännande att få veta vad någon tycker. Markera Namn/URL om du inte har något Google- eller Bloggerkonto. Har du ingen URL så räcker det att fylla i namn. Eller alias. Du kan vara anonym också om du vill.