Lil - 22 januari 2007
Julen åkte ut i helgen. När jag skulle plocka fram en ny bordsduk ur linneskåpet, fick jag fram en som du stått och strukit åt mig. Plötsligt såg jag. I botten på varje dukstapel ligger en duk som du strukit. Oombedd.
I goddoften vid strykbrädan stod du och strök, långsamt och omsorgsfullt. Länge. Vek ihop och la in i linneskåpet. Jag kunde sticka in nosen i skåpet i veckor efteråt och fortfarande känna den där goda, nystrukna doften. Långt efter att du hade åkt.
Nu får jag stryka mina dukar själv. Om jag gör det överhuvudtaget.
Jag tänkte, när jag stod där med den välstrukna duken i famnen, att vad gör jag när alla Lil-strukna dukar är slut? Använda, tillskrynklade och tvättade? Finns det något kvar då? Av dig?
Jag la in den strukna duken i skåpet igen och tog en annan. Jag vill i alla fall inbilla mig att jag fortfarande ska kunna sticka in nosen i linneskåpet och känna den där goda, nystrukna doften. Lil-doften.
Snörvel.
SvaraRaderaSnyft
RaderaHar i alla fall tänt ett ljus...
SvaraRadera<3
RaderaRätt i hjärtat, doften av omtanke. Inget luktar godare än den.
SvaraRaderaDoften av omtanke kan vara så enkel. Rena sängkläder, en nyplockad vitsippsbukett, nygräddade pannkakor.
RaderaJaaa, man får spara det som möjligen finns kvar......vackert skrivet.
SvaraRaderaAgneta kram
Men visst är det konstigt. Mor finns ju inte i linneskåpet utan i mig. Ändå blir minnena så överväldigande påtagliga i just sådana här små detaljer.
RaderaTårar av kärlek, längtan, saknad, vemod... Jag vet.
SvaraRadera28 januari. 5 december. Min älskade mammas födelsedag respektive dödsdag. Två, för alltid, speciella datum - så fyllda av tankar och minnen.
Jag vet att du vet. Kram!
RaderaLinneskåp?
SvaraRaderaJo. Ett skåp där man förvarar dukar, servetter och eventuellt också sänglinne.
RaderaSå fint. Så väldigt fint.
SvaraRaderaEn fin människa. Var hon.
Radera