onsdag 30 april 2014

Vårvindar friska!

sippor

En riktigt skön Valborg och första maj önskar jag er alla!

söndag 27 april 2014

Mäktig magnolia

_DSC0162m

_DSC0163m

_DSC0164m

Aldrig har jag sett en så mäktig magnolia som detta träd. Det nådde nästan upp till tredje våningen.

20140424_182423

lördag 26 april 2014

Ett halvt ark papper

ark

“Sista flyttningslasset hade gått; hyresgästen, en ung man med sorgflor på hatten vandrade ännu en gång genom våningen för att se om han glömt något. – Nej, han hade icke glömt något, absolut ingenting; och så gick han ut, i tamburen, fast besluten att icke mer tänka på det han upplevat i denna våning. Men se, i tamburen, invid telefonen satt ett halvt ark papper fastnubbat, och det var fullskrivet med flera stilar, somt redigt med bläck, annat klottrat med blyerts eller rödpenna. Där stod det, hela denna vackra historia, som avspelats på den korta tiden av två år; allt han ville glömma stod där; ett stycke mänskoliv på ett halvt ark papper.

Han tog ner arket; det var sådant där solgult konceptpapper, som det lyser av. Han lade det på salskakelugnens kappa, och lutad över detsamma läste han. Först stod hennes namn: Alice, det vackraste namn han då visste, därför att det var hans fästmös. Och numret – 15 11. Det såg ut som ett psalmnummer i kyrkan. Därpå stod: Banken. Det var hans arbete, det heliga arbetet som gav brödet, hemmet och makan; grunden till existensen. Men det var överstruket! Ty banken hade störtat, men han hade räddats över på en annan bank, dock efter en kort tid av mycken oro.

Så kom det: Blomsterhandeln och Hyrkusken. Det var förlovningen, då han hade fickan full av pängar.

Därpå: Möbelhandlarn, Tapetserarn. Han sätter bo. Expressbyrån: de flytta in.

Operans biljettkontor: 50 50. De äro nygifta och gå på Operan om söndagarne. Deras bästa stunder då de själva sitta tysta, och råkas i skönhet och harmoni i sagolandet på andra sidan ridån.

Här följer ett mansnamn som är överstruket. Det var en vän, som nått en viss höjd i samhället, men som icke kunde bära lyckan, utan föll, ohjälpligt, och måste resa långt bort. Så bräckligt är det!

Här synes något nytt ha inträtt i makarnes liv. Det står, med en fruntimmershand, och blyertspenna: “Frun.” Vilken fru? – Jo, den med den stora kappan och det vänliga deltagande ansiktet, som kommer så tyst, och aldrig går genom salen, utan tar korridorvägen till sängkammaren.

Under hennes namn står Doktor L.

För första gången dyker här upp namnet på en släkting. Det står “Mamma”. Det är svärmodren, som diskret hållit sig undan för att icke störa de nygifta, men nu påkallas i nödens stund, och kommer med glädje efter som hon behövs.

Här börjar ett stort klotter med blått och rött. Kommissionskontoret: Jungfrun har flyttat, eller skall en ny anställas. Apoteket. Hm! Det mörknar! Mejeribolaget. Här rekvireras mjölk, tuberkelfri.

Kryddbon, Slaktarn etc. Huset börjar skötas per telefon; då är husmodern icke på sin plats. Nej. Ty hon ligger till sängs.

Det som sedan följde kunde han icke läsa, ty det började skymma för hans ögon som det måtte göra för en drunknande på havet när han skall se igenom salt vatten. Men där stod: Begravningsbyrån. Det talar ju nog! – En större och en mindre, underförstått, kista. Och i parentes var skrivet: av stoft.

Sedan stod där intet mer! Stoft slutade det med; och det gör det.

Men han tog solpapperet, kysste det och lade det i sin bröstficka.

På två minuter hade han genomlevat två år av sitt liv.

Han var icke böjd när han gick ut; han bar tvärtom sitt huvud högt, som en lycklig och stolt människa, ty han kände att han dock ägt det skönaste. Hur många arma som aldrig fått det!”

Ett halvt ark papper är en novell av August Strindberg. Novellen utgavs första gången 1903 i samlingen Sagor. Jag har boken i min bokhylla. I två versioner till och med.

fredag 25 april 2014

Norra Djurgårdsstaden

_DSC0167n

Det växer upp en stad ute vid platsen för det gamla Värtagasverket norr om Stockholm, och idag passade vi på att titta dit när vi ändå åkte förbi. Den del av Norra Djurgårdsstaden som ligger intill Husarviken. Husarviken med betoning på första stavelsen.

_DSC0172n

Kvarteren byggs i etapper, de första lägenheterna stod klara redan 2012, andra är bara på grundläggningsstadiet.

_DSC0173n

Varje kvarter har sina egna arkitekter och byggs av olika byggföretag. Något som bör borga för olikheter i planlösningar och fasader.

_DSC0174n

Och så har det nog blivit också. Flera av husen har blivit riktigt fyndiga, medan andra har blivit mer slätstrukna och stelbenta. Jag överlåter till var och en att bedöma själv.

_DSC0171n

Vi kikade in i några av trappuppgångarna. Den ovan hade blivit begåvad med en rolig mosaik, medan andra såg ut som ut som vilken tråkuppgång som helst.

_DSC0168n

Något som det finns verkligt gott om här är balkonger i alla dess former. Här kan folk sitta och vända sina nosar mot solen eller äta ute eller bara vara. Ett extra rum i den varma årstiden.

_DSC0176n

_DSC0177n

_DSC0178n

För övrigt strosade vi runt här i eftermiddagssolen och försökte bilda oss en uppfattning om området. Det känns verkligen som stad, med gator och innergårdar.

_DSC0179n

_DSC0200n

_DSC0201n

Till vissa delar är kvarteren fortfarande en byggarbetsplats.

_DSC0196n

En låg byggnad som såg ut att vara nybyggd, men med en blinkning åt sina ståtliga grannar i öster…

_DSC0180n

De mäktiga Bobergska gasklockorna, vilka jag älskar.

_DSC0190n

De resterande kvarvarande gasverksbyggnaderna, också de ritade av Boberg, var fortfarande omgärdade av staket, och jag hoppas innerligt att de kommer att göras iordning och användas. Vi kom inte närmre än så här, och jag väntar ivrigt på att grindarna ska öppnas så att jag kan på lukta även på de här husen.

_DSC0175n

Den gamla plåtklockan, som snart troligtvis är ett minne blott. Får de styrande som de vill, kommer här att resa sig ett rundkantigt höghus, 50 meter i diameter och 170 meter högt. Det finns säker de som tycker att det ska bli skoj. Jag väntar med att säga bu eller bä tills jag sett hur det ser ut. (Jag föredrar gamla gasklockor, även om jag vet att bostäder behövs.)

_DSC0202n

skuggan14

Så här tedde sig området från Fisksjöäng 2009.

onsdag 16 april 2014

Jesus Christ Superstar

Det är 42 år sedan. Tanken svindlar. Men så är det. 42 år sedan Andrew Lloyd Webbers och Tim Rice musikal Jesus Christ Superstar hade premiär i Sverige.

jcs1

Jag vet, för jag var där.

På Scandinavium den 18 februari 1972. Vilken upplevelse!

jcs3

Peter Winsnes spelade Jesus, Agnetha Fältskog Maria Magdalena, Arne Jansson Judas och Örjan Ramberg Herodes. Regin stod Roger Sullivan för och Britt G. Hallqvist hade gjort översättningen.

jcs2

Jag blev helt tagen av föreställningen och musiken. Rakt in i mitt brinnande tonårshjärta.

Det gavs 10 föreställningar i Scandinavium och jag var och såg en till. När filmen kom 1973 gick jag och såg den också. En gång. Flera gånger. Jag köpte skivorna (två LP) och lärde mig den engelska texten utantill. Hela musikalen. Jag kan fortfarande delar av den.

Så man kan nog säga att Jesus Christ Superstar var en av de musikupplevelser som kan tävla om priset som mest betydelsefull i min ungdom. Den andra tror jag var Schuberts stråkkvintett i C Dur, op 163.

(Foton ur premiärprogrammet. Ingen fotograf angiven)

onsdag 9 april 2014

“Potatisbladiga” tomater

Jag har odlat tomater i flera år, men oftast köpt färdiga plantor från handelsträdgårdar. De gånger jag sått frö, har det varit andra sorter än den Brandywine vi nu äntligen fått tag på.

Därför blev jag en smula konfunderad när mina fina småplantor nu kommit förbi hjärtbladsstadiet och inte riktigt ser ut som tomater.

20140409_070018

Jag blev helt enkelt tvungen att skriva till Impecta, som fröpåsarna kommer ifrån.

20140409_070113

Och så här löd det snabba svaret:

“Alla tomater har inte flikiga blad utan är något som kallas för potatisbladiga. Deras blad är mer runda och jämna. Brandywine är en sådan sort. På bilden ser de helt korrekta ut.

Vänliga hälsningar,
Impecta Kundtjänst.”

Där ser man. Det hade jag ingen aaaning om…

måndag 7 april 2014

Vad är det med Bloggers bildhantering?

Under de senaste månaderna har det hänt något med Bloggers bildhantering. Någonting med förinställningarna som får vissa bilder att se fullkomligt horribla ut. Det syns extra tydligt på bilder med mycket svärta och hög kontrast.

Jag brukar inte fotografera solnedgångar så där väldigt ofta. Men den här gången gjorde jag det, just därför att den var så skir. Krispig och ljus och alldeles sådär våraktig som vi längtat efter.

Men hur ser den ut i Blogger?



Grötig, gräll, gräslig!

Inte roligt för oss som har fotobloggar.

söndag 6 april 2014

The Sun has gone to bed and so must I

_DSC0119v

_DSC0120v

By the way…

Går solen motsols på södra halvklotet?

Mormors sovrum

Mormor Astri bodde hos oss när vi var barn. Hon hade sina egna två små rum med dörr att stänga om sig, och hon hade sina möbler som hon haft med sig från sitt och morfars hem.

I sovrummet hade hon sin vita himmelssäng, sin tvättkommod, sin sekretär (vanligtvis kallad Klaffen) och sina fina stolar med det runda bordet. Vita gardiner givetvis. Jag tyckte hennes ljusa rum, med fönster i två väderstreck, var så vackert.

Morfar beskriver gärna Astris rum i sina memoarer, dels från Forsbacka och dels från Storängen. De svartvita bilderna är från hemmet i Forsbacka.

Forsbacka-13

Bild nr 13 är inte så särdeles lyckad, men ger ändå ett minne från Astris sängkammare. Möbeltyget var randigt i gult och violett och gav ett egendomligt intryck av solbelysning i rummet även under rätt mulna dagar. Rummet låg väl åt söder, i hvarje fall var det mycket soligt. Jag tog en gång ett nakenfotografi av Astri en solig dag, just då hon skulle gå upp och kläda sig. Hon stod midt i solskenet och skuggorna från blommorna i fönstret kastade sådana lustiga dagrar över hennes smidiga och ännu slanka gestalt. Jag kan tyvärr inte hitta det fotot, annars hade det fått en plats här.

Forsbacka-14

På bild nr 14 ser man emellertid Astris vackra säng, i hvars sängstolpe hon stod och höll sig, då hon blev exponerad.

När det gällde mormors sovrum efter flytten till Storängen, skriver morfar såhär:

Så ha Astri och jag hvar sitt stora rum, båda möblerade i hvitt. Astris är beläget åt öster och norr, mitt åt norr och väster. Jag har följaktligen härlig västersol i mitt rum. Utanför detta ligger en stor, inbyggd loggia, med utgång från Astris rum, ett härligt ställe om sommaren gröna för ett kaffebord, ifallmanharnåge. Här är utsikten mot trädgården och stationen med dess kommande och gående tåg.

Astri har tapeter i gult och violett, samt hvita gardiner. I mitt rum har jag gröna tapeter och rödbruna gardiner. Astri har sin sparlakanssäng, sekretär, tvättställ och fyra små söta stolar med antika utskärningar, förutom barnens sängar. Dessutom två små garderober.

Efter mormors död fick jag ärva den vita sovrumsmöbeln. Vi har inrett vårt gästrum med den. Det är fortfarande mormors rum.

Astris sovrum.

_DSC0144s

_DSC0132s

_DSC0134s

_DSC0136s

_DSC0137s

_DSC0141s

_DSC0142s

_DSC0143s

_DSC0145s 

_DSC0130s

_DSC0133s

När mor var på besök, bodde hon givetvis i mormors rum.

torsdag 3 april 2014

Grattis Ferdinand!

Gånggrift-vid-Luttra

Gånggrift vid Luttra i Västergötland. Ferdinand Boberg, 1936.

Klicka på bilden för källa.

tisdag 1 april 2014

April

april

Robert Furber (1674-1756) var en brittisk trädgårdsodlare och författare, som bland annat skrev den första frökatalog som producerats i England.

Furbers mest kända arbete var ändå kanske praktverket Twelve Months of Flowers, som publicerades 1730. Boken var skriven som en katalog över växter och fröer och innehöll tolv detaljerade gravyrer av säsongens växter i blom.

Pieter Casteels gjorde de målningar som fungerade som förlagor till gravyrerna som i sin tur gjordes av Henry Fletcher. Mer än 400 olika sorters växter fanns med. Gravyrerna såldes dessutom som antingen svartvita eller handkolorerade planscher.

1732 utgav Furber en uppföljning med titeln Twelve Months of fruit. Liksom hans tidigare samling av blommor, innehöll denna tolv fyrfärgsgravyrer med sammanlagt 364 olika frukter. Varje gravyr visade de fruktsorter som förväntades mogna under månaden.