torsdag 27 februari 2014

Mitt emellan jubel och vemod

Turdus_merula_20050321

Så.

Då har de första trevande solokonserterna startat för i år. Om några veckor kommer de alla att ingå i ett andlöst körverk.

Koltrastarna vars sång balanserar på den knivskarpa eggen mellan jubel och vemod.

Koltrastsången som får mig att stanna upp i svårmodsfröjd. Frysa mitt i rörelsen. De första flöjtande tonerna som, som vanligt, får min vintertrötta själ att fara rakt ut genom atmosfären, runda Saturnus och hamna pladask på gräsmattan med ett fånigt leende på läpparna.

måndag 24 februari 2014

Vintergäck

vg

vg2

Gäcka: lura, listigt undvika, undgå, kringgå, eludera, svika, omintetgöra, komma på skam, lämna i sticket, göra illusorisk, förekomma, gyckla med, raljera, spratt.

Vintergäck. Här och nu.

lördag 22 februari 2014

Brunkebergsverket

1892 färdigbyggdes stadens eget första elektricitetsverk vid Regeringsgatan n:r 38, Brunkebergsverket.

0125.1

Fig. 4 visar en plan af detsamma,

0126.1a

fig. 5 en exteriör,

0126.1b

fig. 6 en interiör från maskinsalen. De här uppställda dynamomaskinerna äro af Siemens & Halskes fabrikat (s. k. innerpoltyp). Å samma bild synes äfven instrumentgalleriet, hvarifrån driften kontrolleras och öfvervakas.

0128.1

Brunkebergsverket planerades för en effekt af 4,000 hkr, men på grund af den raska utvecklingen såg man sig nödsakad att ganska snart skaffa ett större verk, och man öfvergick då till det i de stora tyska och amerikanska städerna använda systemet med trefashufvudfördelning och understationer. Hufvudcentralen förlades till Värtan, och fig. 9 visar en bild af densamma.

Här uppställdes till en början två ångmaskindynamos å 2,000 hkr, alstrande trefasström af 6,000 volt spänning. Generatorerna äro byggda af Allmänna svenska elektr. aktiebolaget i Västerås och synas å fig. 10.

Centralen är planerad att fullt utbyggd lämna cirka 16,000 hkr. Härifrån föras högspänningskablar i gatorna till understationer i staden. En af dessa är inrymd i det gamla Brunkebergsverket; en stor understation, som lämnar ström äfven till spårvägarna å Norrmalm, är inrymd i en större byggnadskomplex vid Tulegatan, upptagande jämväl lokaler för förvaltning m. m.

Från de nya understationerna fördelas likström med 2x220 volt spänning, under det att det gamla Brunkebergsverket fortfarande matar det i stadens centrala delar liggande nätet med 2x110 volt. Konsumtionen stiger emellertid fortfarande raskt, och staden har nyligen inköpt ett vattenfall i Dalälfven å cirka 14,000 hkr, hvarifrån man tänker sig kraften nedförd till Värtaverket med mycket hög spänning för att dur införas på det befintliga fördelningssystemet.

Text och bilder från Nordisk familjebok, Uggleupplagan 1907. Projekt Runeberg.

Brunkebergsverket

D. Ljungdahl, Stockholms stadsmuseum.

SSMF078539S

SSMF078545S

SSMF078548S

SSMF078555S

Foto: Lennart af Petersens, 1960, Stockholmskällan. Klicka på bilderna så kommer du till källan.

Brunkebergsverket revs i början av 1960-talet för att ge plats åt Nordiska Kompaniet, NK.

736px-Brunkebergsverket_1960a

Foto: Herbert Lindgren. Wikimedia Commons.

fredag 21 februari 2014

Säkerhetskopiera din blogg!

top

Den 19 februari blev min vän Slottsträdgårdsmästarens Googlekonto kapat och nedstängt och detta fick som resultat att även hans älskade blogg, Stockholms gröna rum, försvann.

Google hävdar att de inte vill ge Slottsträdgårdmästaren tillbaka åtkomsten för den blogg han lagt ner så mycket kärlek och arbete på. En blogg som är en nödvändighet för alla trädgårdsälskare och för oss andra också.

Skärmklipp

Detta visar hur absolut nödvändigt det är att säkerhetskopiera sin blogg med jämna mellanrum. Skulle något hända är i alla fall inte alltihopa borta.

Jag har ofta använt mig av Fixa din blogspot superba tips och trix, och många är de gånger Anneli och hennes trogna stab hjälpt mig ur knipor. Tyvärr uppdateras inte Fixa längre, men tipsen och trixen ligger kvar och för oss som bloggar med Blogger är deras inlägg om hur man säkerhetskopierar och återställer sin blogg och sina mallar ovärderligt.

Länk till inlägget här

Fixa din blogg finns däremot på Facebook för oss som har det, och ställer man en fråga där, finns det alltid någon vänlig själ som svarar.

Skulle mina Mirakel försvinna skulle jag nog bli förtvivlad. Nej förresten, förtvivlad är bara förnamnet.

tisdag 18 februari 2014

Vågar man hoppas?

droppe

söndag 16 februari 2014

Tulestationen - portalerna

_DSC0041t

Det första man slås av när man kommer till Tulestationen på Tulegatan i Stockholm, är de fantastiska portalerna.

_DSC0036t

Portalen vid Tulegatan 13, i röd sandsten, fanns där från början och är ett lysande (!) exempel på Ferdinand Bobergs…   jag kan inte kalla det annat än humor.

Han älskade ju att, på ett eller annat sätt, låta det synas på byggnaden vad som försiggick där inne och så även här på Stockholms elektricitetsverks understation Tulestationen; här producerades el. Eller transformerades el - från växelström till likström - som var den form som då användes.

_DSC0040t

Knippen av kablar löper ut från väggen och slingrar sig uppåt.

_DSC0037t

_DSC0038t

Mitt ovanför portalen sitter en realistiskt återgiven generator…

_DSC0039t

Ovanför generatorn står en kvinna med en gloria av glödlampor och ovanför henne i sin tur, tronar Sankt Erik. Och runtomkring alltihopa strålar ljusknippen, blixtar och skinande synliggjord elektricitet.

_DSC0042t

En bit därifrån i samma byggnad har portalen från den numer rivna Brunkebergsstationen på Regeringsgatan funnit sin plats. Det är ett elände att stationen revs, även den ritades av Boberg, men den hade blivit föråldrad och låg dessutom ivägen för Nordiska Kompaniet, NK. Boberg fick väl möjligtvis revansch för sitt ikullputtade elverk i och med att han senare även fick rita NK:s byggnad. Men synd var det.

_DSC0035t

Även denna portal är uthuggen i sandsten. Formen är densamma som han använde vid brandstationen i Gävle; hästskon.

_DSC0045t

Parallellkopplade glödlampor löper längs hela portalbågen och motivet fortsätter upp till frisen under Sankt Erik, där knippen av lampor lyser upp kungen.

I de stora, runda lagerlövskransarna står namn på pionjärer inom elektrotekniken: Volta, Ampere, Ohm, Faraday, Gramme, Hefner-Alteneck och Edison.

Nedanför detta står VERKET ANLADES – ÅREN 1890-1892.

_DSC0043t

När elektriciteten infördes var det en så stor innovation, till skillnad från osande fotogen och explosiv gas, att de lysande glödlamporna skulle visas upp. Allra vackrast ansågs en naken glödlampa hängande i sin sladd.

_DSC0044t

Inte konstigt då att Ferdinand ville visa ett av de mest påtagliga resultaten av elektricitetens intåg i staden. Eller ska man säga mest lysande?

_DSC0046t

Brunkebergsverket_1914

Här är portalen på sin ursprungliga plats, Brunkebergsverket, Regeringsgatan 38, för exakt 100 år sedan: 1914. Fotograf okänd, källa Stockholms stadsmuseum.

lördag 15 februari 2014

Stockholms elverk - Tulestationen

_DSC0047t

Jag fick en liten stund över vid ett ärende i veckan som gick, och eftersom jag var i trakterna av Tulegatan, passade jag på att ta mig en titt på ett av Ferdinand Bobergs elverk, Tulestationen. De gånger jag varit här tidigare, har portar och grindar varit stängda, så jag har inte kommit åt att se de härligheter som ryms där innanför.

_DSC0049t

Stationen stod klar 1903 och var tänkt att bli Stockholms Elektricitetsverks huvudstation.

_DSC0050t

Men när Värtaelverket invigdes 1903 blev istället det huvudstation och Tulestationen kom att bli en av fem understationer där Värtaverkets växelström omvandlades till likström.

_DSC0051t

Eftersom Boberg vid förra sekelskiftet ritat flera av byggnaderna vid Värtaelverket och även Brunkebergsverket innan dess, gick uppdraget att rita understationerna till honom.

_DSC0052t

Trefaskabel i genomskärning. En symbol som Ferdinand Boberg gärna använde på sina elverk. Tulestationen var förbunden med Värtaverket genom åtta 6.000-volts trefaskablar.

_DSC0053t

Idag pågår annan verksamhet här inne och generatorer och annan utrustning är sedan länge borta. Man får vara glad att byggnaderna finns kvar och inte har blivit rivna som Stockholms första elverk, Brunkebergsstationen på Regeringsgatan. Denna spännande station får jag återkomma till vid ett senare tillfälle.

måndag 10 februari 2014

Kyrkholmen

_DSC0034k1

På min gamla Charta Öfwer Stockholms Stads Belägenhet från 1750-talet upptäcker jag att platsen där Nationalmuseum idag ligger en gång för inte så länge sedan var en ö, skild från Blasieholmen, som för sin del också var en ö. (Dock ej på min karta.)

_DSC0034k2

Den lilla ön söder om Blasieholmen hette från början Myntholmen.

Skeppsholmskyrkan_på_Kyrkholmen,_Nordisk_familjebok

1629 byggdes en kyrka för Amiralitetets räkning på holmen och efter det kom den lilla ön att kallas Kyrkholmen. Kyrkan brann ner 1822.

800px-Blasieholmen_1650

1846 upplät Stockholms stad marken där kyrkan stått för att bygga Nationalmuseum och då fylldes sundet mellan Kyrkholmen och Blasieholmen helt sonika igen. Nationalmuseum stod klart 1866.

Idag finns ingenting kvar som minner om denna lilla stockholmsinnerskärgård i miniatyr. Vattnen mellan Blasieholmen (som inte heller längre är en holme) och Skeppsholmen samt Skeppsholmen och Kastellholmen fylls hoppeligen inte igen av annat än landhöjningen.


Visa större karta

lördag 8 februari 2014

Växthusterapi

_DSC0033u

Äntligen!

Årets första besök i Ulriksdals slottsträdgård.

Att få andas den fuktmättade luften, se färgerna, känna dofterna.

Överlevnad i februari!

_DSC0016u

_DSC0019u

_DSC0020u

_DSC0021u

_DSC0026u

_DSC0027u

_DSC0030u

_DSC0032u

_DSC0023u

De här små kompisarna fick följa med hem.

Plus en liten kruka knubbiga pärlhyacinter. De första.